Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur synen pÄ kvinnors rÀtt till högre studier framstÀlls i den Àldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 Ärs skolreform och skolkommissionerna frÄn 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas Àr av det Àldre, patriarkala slaget eller mer modern och sjÀlvstÀndig i sin utformning. Vidare Àmnar jag redogöra för dÄtidens samhÀlleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasÄtta svenska flickböcker frÄn den första hÀlften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas Àr Barbro Betings ungflicksÄr (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, VÄrdtrÀdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vÄr (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja JÀderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sÀtts sedan i relation till forskningslÀget rörande den Àldre svenska flickboken och dÄtidens samhÀllsdebatt angÄende kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer gÄr atthÀrleda till varandra.

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.

Arbetet behandlar Universals skrÀckfilmsproduktion under dess sÄ kallat klassiska period, frÄn ljudfilmens genombrott fram till USAs intrÀde i andra vÀrldskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, frÀmst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar pÄ stumfilmsperiodens skrÀckfilmer. Syftet Àr att beskriva hur skrÀckfilmen utvecklades, konstnÀrligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis frÀmst pÄ Universal, som snabbt blev kÀnda som de frÀmsta skrÀckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprÀtthÄller.Vidare beskrivs alla Universals skrÀckfilmer frÄn och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som vÀl kan beskrivas som den sista riktigt stora skrÀckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegÄvade uppföljare..

Uppsatsens syfte Àr att analysera förlossningsvÄrdens institutionalisering i Norrbottens lÀn 1914-1939 samt pÄvisa den betydelse institutionaliseringen hade för den barnaföderskan och barnet. 1914 skedde de flesta förlossningar i barnaföderskans bostad som ofta hade dÄliga hygieniska förhÄllandena. I Norrbottens lÀn var barnmorskorna mÄnga gÄnger tvungna att fÀrdas lÄngt till barnaföderskans hem. Under denna tidsperiod började dock allt fler förlossningar ske i förlossningshem. Denna centralisering underlÀttade barnmorskans arbete samt skapade en tryggare och sÀkrare situation för barnaföderskan och barnet.

I och med de stora förÀndringar Försvarsmakten genomgÄtt under omstruktureringen frÄn det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsÀttningar för och krav pÄ personalförsörjningen avförbanden uppstÄtt. Dagens vÀrnpliktssystem Àr inte anpassat för att pÄ ett effektivt sÀtt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanstÀlla personal för tidsbegrÀnsad tjÀnstgöring Àr en möjlig vÀg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hÀlften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanstÀllda sjömÀn för tjÀnstgöring ombord pÄ flottans stridsfartyg,sjömanskÄren. Denna kÄr rekryterade ungdomar direkt frÄn civil folkskola men Àven frÄn en militÀrorganisation, skeppsgossekÄren, som hade till uppgift att i tidig Älder rekrytera och utbilda ungdomar förtjÀnst ombord pÄ fartyg.

Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmÀngder i skogsbÀckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lÀmnas. Kantzonsvegetatioen har Àven visats pÄverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lÀmnas dock inga kantzoner. VedmÀngden kan ÄterstÀllas genom ett vedtillskott.

Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmÀngder i skogsbÀckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lÀmnas. Kantzonsvegetatioen har Àven visats pÄverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lÀmnas dock inga kantzoner. VedmÀngden kan ÄterstÀllas genom ett vedtillskott.

Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige Ă„r 1994 har det inte varit möjligt att i nĂ„gon övergripande utstrĂ€ckning försĂ€kra vĂ€xande grödor. Svenska lantbrukare producerar Ă„rligen rĂ„varor för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsĂ€gbara yttre hĂ€ndelser. Examensarbetet Ă€r del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gĂ€llande möjligheterna att försĂ€kra vĂ€xande gröda. Examensarbetet behandlar följande frĂ„gestĂ€llningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesĂ€nkningar? Finns det nĂ„got behov att utveckla en frivillig grödaförsĂ€kring mot nederbörd? Det har i examensarbetet valts ut tio gĂ„rdar inom produktionsomrĂ„de ett (Götalands södra slĂ€ttbygder), en gĂ„rd i varje skördeomrĂ„de. GĂ„rdarnas faktiska skördar av höstvete, vĂ„rvete samt vĂ„rkorn har tagits frĂ„n Ă„r 2000 till Ă„r 2012 och jĂ€mförts mot normskördarna inom varje skördeomrĂ„de. Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 % sammanstĂ€lldes i tabell 1.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pÄgÄtt i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhÀllet. Det Àr ABF-Sandviken som folkbildare som stÄr i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. KÀllmaterialet Àr studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det nÄgon ökning i antalet studiecirklar mellan Ären 1939-1968?Hur stÄr sig resultatet i förhÄllande till den skedda invÄnarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur sÄg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag Ät ett av könen, Àr det dÄ nya studiecirkelÀmnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken nÄgon koppling till samtiden?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av samtliga studieprogram och nÀrvarolistor frÄn ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken pÄ slutet av 1940-talet.

Ossification of the collateral cartilages of the distal phalanx has been studied primarily in cold blooded horses. The clinical relevance of this condition is unknown. Despite this fact, since 1939, all Swedish Ardenner stallions have had to be classified as being free from this ossification to be approved for breeding. Initially, palpation was used as a diagnostic method, but since 1982 radiology has been the only method used. The aim of this study was to assess the outcome of 68 years of breeding program. Dorsopalmar radiographs were taken of the front feet of 58 Ardenners (30 mares, 8 geldings and 20 stallions) and the ossification of the collateral cartilages was evaluated and graded according to three different scales; - Ruohoniemi (grade 0-5), - Swedish University of Agricultural Science (grade 0-3), - and a new scale (grade 0-3), developed for this study.

Arbetet Àmnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjÀlp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar Àven till att undersöka vilkenteori som bÀst hjÀlper oss förstÄ varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjÀlp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstÄ kroaters och bosniakers relationer Ären 1939-1994. Arbetet kommer Àven framtill att instrumentalismens idealtyp kommer nÀrmast hÀndelseförloppet..

Syftet med denna uppsats Àr att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi anvÀnder oss av data frÄn januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jÀmförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas Àven medelst sÀsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bÀst passar serierna genomförs dÀrefter in sample- och out of sample-analyser med felmÄtten RMSE och MAPE. Modellerna med bÀst felmÄtt och som dÀrpÄ vÀljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 Àr (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.