Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

The aim of this thesis is to identify some of the obstacles to trade, that occurs on the common market, and to analyse the errors that still occurs in the national authorities application of the principle of mutual recognition. Is the principle of mutual recognition sufficient for the creation of a common market, or is there a need for additional measures to cope with the obstacles to trade that still exists on the common market? The problems related to the incorrect procedures of the national authorities and the fact that undertakings prefer to bring their products in to line with the rules of every single member state must be solved, if the principle of mutual recognition is to become trustworthy. On some areas, harmonisation ought to be chosen above the principle of mutual recognition, but in other cases an increased administrative collaboration, mandatory training for the national authorities or information campaigns intended mainly for undertakings could be the answer. The possibility to help undertakings to sue member states for damages should also be investigated.

Varor som köps och säljs är ett resultat av ett komplext nät av relationer mellan företag. Effektivisering av dessa relationer sker till stor del genom att information om affärshandlingar börjar överföras elektroniskt. Stora företag har en annan makt och styrka än småföretag och kan tvinga de små att införa olika tekniska lösningar. Sådana påtryckningar kan leda till att införandet sker utan någon genomtänkt strategi och därmed uteblir fördelarna av teknologin. Syftet med denna uppsats är att visa vilka attityder som finns i stora företag till affärsrelationer och informationsutbyte med småföretag och hur dessa attityder på¬verkar affärsrelationerna.

Syftet med vår magisteruppsats är att undersöka kunders förväntningar på butiksutbudet i förhållande till en plats som från början inte varit ämnad för handel av varor och tjänster men som nu är under förändring.Vi har använt oss av en kombinerad strategi. Detta innebär att vi kombinerat en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes under tre dagar på en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vårt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas främst på teorier om förväntningar och föreställningar som påverkar dessa, samt platser. Vi använder oss av begrepp som förväntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad på dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt påverkar flygresenärernas förväntningar.

Syftet med denna uppsats var inledningsvis att redogöra för de allmängiltiga internprissättningsmetoderna, motiven bakom dessa och undersöka vilka som används av svenska multinationella koncerner. Avsikten var vidare att beskriva de kommande dokumentationskraven avseende internprissättning samt dess förväntade inverkan på efterlevnaden av armlängdsprincipen och företagens strategi för koncernintern handel. Resultatet visade att interhandel främst skedde med varor, men i viss mån även tjänster, varumärken och patent. Merparten av de tillfrågade använde sig företrädesvis av metoden rådande marknadsprissättning, dock förkom också uppskattat marknadspris, självkostnad samt självkostnad plus vinstpålägg. Hälften av de tillfrågade koncernerna var medvetna om den föreslagna förändringen av dokumentationskraven vid intern handel.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Titel: KRAV-märkning ur ett varumärkesperspektiv Författare: Sandra Gustafsson, Lina Öhrstedt Handledare: Heléne Tjärnemo Bakgrund: Intresset för och diskussioner kring miljöfrågor har ökat markant i samhället, vilket har lett till att allt fler konsumenter och producenter idag vänder sig mot miljövänligare alternativ av produkter. I samband med det växer marknaden för ekologiskt producerade livsmedel och vi kan se allt fler KRAV-märkta produkter i butikerna. Trots det har vi inte sett någon markant ökning av reklam för KRAV-märkta produkter, vilket får oss att undra varför företag väljer att KRAV-märka sina produkter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida en KRAV-märkning kan ha en stärkande effekt på varumärken, samt att se om företag med KRAV-märkta produkter arbetar med miljö i varumärkesstärkande syfte. Teori: För att förstå vilka underliggande faktorer som ligger till grund för ökningen av KRAV-märkta varor, och för att se om företag använder KRAV i varumärkesstärkande syfte, har vi sökt teoribildningar kring varumärkesstrategier samt viss miljöanknuten litteratur.

Denna uppsats behandlar fondkommissionärers skadeståndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebär att ena parten i ett avtalsförhållande åtar sig att i eget namn men för annans räkning köpa eller sälja varor, värdepapper eller annan lös egendom. En kommissionär som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionär. Vilket ansvar har en fondkommissionär som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag åt en kommittent i rätt tid? Denna och liknande frågor angående fondkommissionärers skadeståndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla.

Denna rapport behandlar flödet i kommande Kårhus Norrköping och inriktar sig på flödena av personal, gäster och varor i den del av kårhuset som kallas ?Mat och nöje?. Denna del innefattar café-, lunch-, pub- samt nattklubbsverksamhet.Under projektets gång har huvuduppgiften varit att granska planritningarna över Kårhus Norrköping. För att kunna genomföra en grundlig granskning har författaren först studerat den nuvarande verksamheten i Studenternas Hus och då tagit hjälp av de nuvarande brukarna. Ett flertal analyser har därefter genomförts på de planritningar som tagits fram i projektet under våren 2005.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa konsumenternas syn på köpcentrumet.

I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid räddningstjänstens framkomst relativt begränsad. Efter misslyckade försök att återfinna och dra ut gasflaskor, spärrades ett område av på grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begränsas eller bekämpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av närliggande objekt. Räddningsinsatsen avslutades nästan 39 timmar efter ankomst.