Sökresultat:
1659 Uppsatser om Rćdgivning och oberoende - Sida 51 av 111
VardagshjÀlten "bad cop" : - En ideologikritisk analys av mediernas framstÀllning av hÀndelsen i Limhamn den 23:e augusti 2014
Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.
Riskhantering : viktigast i bankers internrevisionsarbete?
DÄ vi lever i en förÀnderlig vÀrld Àr det alltmer viktigt att ha en vÀl fungerande internrevision. DÄ författarna förvÀntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det frÀmsta syftet med uppsatsen blir dÀrmed att undersöka om bankerna lÀgger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna Àven för avsikt att diskutera hur internrevisionen pÄverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr huruvida internrevisionen sker koncernmÀssigt eller om den tillÀmpas olika inom olika geografiska omrÄden.
Barn och ungdomars anvÀndande av Mp-3 spelare : En enkÀtstudie
Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.
Det akademiska arvet : En kvantitativ studie av klasskillnader i utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer
Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..
Traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan
Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits bÄde utifrÄn sin yttre och inre form. I traditionen stÄr theosis, mÀnniskans gudomliggörelse, i centrum bÄde liturgiskt, i lÀra och i praxis. Fakta frÄn litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.
Att förstÄ varandra : Kommunikation i omvÄrdnaden trots demenssjukdom
Till följd av en framtid med ökad livslÀngd förvÀntas fler mÀnniskor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svÄrigheter. För att frÀmja god omvÄrdnad Àr det viktigt att anvÀnda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsÀttningar som personer med demens har. Fokus bör ligga pÄ personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvÄrdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.
Energideklarationens pÄverkan pÄ fastighetens vÀrde
Studiens problemformulering Àr: Hur uppfattas Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning av deras svenska affÀrs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förstÄelse för vad Vattenfalls affÀrs- och industrikunder anvÀnder hÄllbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering anvÀndes en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt. Valet att enbart fokusera pÄ ett företags hÄllbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affÀrs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter frÄn nÄgra av Vattenfalls företagskunder. Empirin bestÄr Àven av kommentarer frÄn potentiella respondenter som inte har haft nÄgot intresse av att lÀsa hÄllbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring anvÀndningen av Vattenfalls hÄllbarhetsredovisning Àr att den Àr kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.
"STI drabbar inte mig" : -Unga vuxnas kunskaper och attityder om sexuellt överförbara infektioner
En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.
Studiemotivation
I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.
Triage pÄ akutmottagning : -vad pÄverkar sjuksköterskans arbete?
Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att identifiera allvarligt sjuka frÄn mindre sjuka pÄ akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsÀkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vÄrdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.
Upplevelser av rehabilitering och ÄtergÄng i arbete med diagnosen utmattningssyndrom.
Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvĂ„rd. Idag Ă€r inte denna transition/överföringsprocess tillfredsstĂ€llande utan en förbĂ€ttring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som Ă€r betydelsefulla i samband med överföringsprocessen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rd hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvĂ„rd, psykosociala faktorer samt vĂ„rdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Ăverföringsprocessen mĂ„ste förberedas bĂ€ttre.
Du Àr du för du Àr du : En studie om pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.
Varför blir det ibland sÄ fel i mötet med personer med demens? - En litteraturstudie
Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med
varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att
betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de
upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som
benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och
skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta
kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte
avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner,
okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.
Stillasittande beteende hos studenter pÄ LuleÄ tekniska universitet: En enkÀtstudie
Stillasittande utgör en hĂ€lsorisk i sig oberoende av andra hĂ€lsorisker som dĂ„lig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi pĂ„verkas av lĂ„ngvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan lĂ„ngvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjĂ€rt -och kĂ€rlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Ăn sĂ„ lĂ€nge fĂ„r inte stillasittande samma uppmĂ€rksamhet forskningsmĂ€ssigt som liknande hĂ€lsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter pĂ„ LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes pĂ„ studenter som studerar vid pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet. En enkĂ€t för att mĂ€ta stillasittande skapades utifrĂ„n tvĂ„ validerade enkĂ€ter. Under tvĂ„ dagar lĂ€mnades enkĂ€ten ut till studenter pĂ„ campusomrĂ„det, 223 enkĂ€ter samlades in.Denna studie visar att studenter pĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet, kvinnor som mĂ€n var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.
Var börjar och slutar journalistiken?: En kritisk diskursanalys av journalistikens grÀnser
Denna uppsats sÀtter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera nÄgra tydliga grÀnser för vilken typ av medieinnehÄll som kan sÀgas vara journalistik. Vem har rÀtt att producera den och hur förhÄller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehÄll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget Àven varit angelÀget att söka kunskaper om hur journalistiken hÀnger ihop med dagens förÀnderliga mediesamhÀlle och samhÀllets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger pÄ forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framvÀxt och utveckling.