BakgrundSmÄ familjeÀgda aktiebolags styrelsesammansÀttning brukar kÀnnetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. SmÄ företag har ofta inte rÄd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan dÀrmed gÄ miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett frÀmmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en kÀnsla som innebÀr förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning dÄ smÄ företag har undersökts i mindre utstrÀckning.ForskningsfrÄgorVad Àr det som avgör varför smÄ familjeföretag vÀljer att tillsÀtta externa styrelseledamöter eller inte?SyfteSyftet Àr att genom kvalitativa intervjuer förklara smÄ familjeföretags tillsÀttande av externa styrelseledamöter.MetodStudien har byggts pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio smÄ svenska familjeÀgda aktiebolag.Teoretisk referensramsDen teoretiska referensramen bygger pÄ en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor. Slutsatser: Enligt vÄra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), rÀnterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket frÀmst diskuterades i samband med valet 2010, har frÀmst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gÄ med vinst som de dÀrefter fritt kan disponera. Debatten som varit Àr dock starkt pÄverkad av politiska vÀrderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta Àr fÄ. SammanstÀllningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lÀmnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det Àr svÄrt att fÄ en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanstÀllning över i vilken utstrÀckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. SammanstÀllningen rör de valda bolagens tre senaste Ärsredovisningar rÀknat frÄn Ärsslutet 2009.Metod: Detta Àr en deskriptiv studie varav fokus varit pÄ det empiriska materialet.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien Àr av kvalitativt slag och bygger pÄ en deduktiv ansats. Empirisk data Àr huvudsakligen av primÀr karaktÀr, vilket har erhÄllits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jÀmförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte pÄverkats av revisionspliktens avskaffande i nÄgon större utstrÀckning. Kvalitén pÄ deklarationen anses i nulÀget inte ha pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén pÄ Ärsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. DÀrmed tyder detta pÄ att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att sÀkerstÀlla och upprÀtthÄlla kvalitén i rÀkenskaperna hos smÄ aktiebolag.

Det rÄder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebÀratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I smÄ företagtrÀder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjÀrde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags Ärsbokslut.MedlemslÀnder i EU har dock enligt samma artikel rÀtt att undanta vissa mindre företag frÄnkrav pÄ revisionsplikt.Uppsatsens syfte Àr att beskriva företagsrÄdgivarens instÀllning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska ocksÄ beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrÄdgivarenanvÀnder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien Àr gjord kvantitativt med hjÀlp av en enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut tillföretagsrÄdgivare för att fÄ deras personliga instÀllning till vÄra frÄgor.

MÀnniskan spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebÀr för mÀnniskan har förÀndrats över tiden och varierar beroende pÄ den individuella utgÄngspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet Àr dÀrmed ett viktigt element i den moderna mÀnniskans livsbygge.Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mÀnskliga behov. Maslow menar att mÀnniskans slutgiltiga behov att tillfredstÀlla Àr ett sjÀlvförverkligande.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.

Under de senaste Ären har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett godkÀnt kassaregister. Genom det sÄ kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms lÀn har det framkommit att grundlÀggande principer för bokföring av kontanta affÀrshÀndelser underlÄtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kÀnnetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa hÀndelser har gett upphov till förÀndringar i revisionsbranschen, men frÀmst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som gÄr att tyda Àr att de största ökningarna Àr inom byggindustrin, privata tjÀnster samt information och kommunikation. Revisorns roll i sÀkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company.Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability.Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity.Method: the study uses a quantitative approach.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.