Sökresultat:
2525 Uppsatser om Rättvist miljöutrymme - Sida 10 av 169
Vi ska inte utreda mer Àn nödvÀndigt. En kvalitativ studie om vilket utrymme socialsekreterare ger Àmnet sexuell hÀlsa i utredningssamtal med ungdomar
Uppsatsens syfte har varit att belysa hur socialsekreterare iutredningssammanhang kan bidra till en hÀlsobefrÀmjande sexuell hÀlsaför ungdomar. Genom studiens frÄgestÀllningar har ambitionen Àven varitatt synliggöra vilket utrymme som Àmnet sexuell hÀlsa ges iutredningssamtal med ungdomar. Empirin bygger pÄ semistruktureradeintervjuer med sju socialsekreterare, som arbetar i fyra olika kommunermed utredning av barn och ungdomar inom socialtjÀnsten. De teoretiskaverktyg som vi anvÀnt för att analysera, Àr valda efter en tematisering utavempirin, studien har dÀrmed en induktiv forskningsansats. De teoretiskaverktyg som analys och resultat bygger pÄ Àr risk, prevention ochgrÀsrotsbyrÄkrati.
Vem fÄr ordet? : En studie av genus och eliter i Debatts webb-program Eftersnack
Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp mÀnniskor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, mÀn, kvinnor, elitpersoner och personer frÄn allmÀnheten. Vi undersökte ocksÄ vilka typer av frÄgor som reportern stÀllde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frÄgorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vÄr analys fick vi ett resultat som visade att mÀnnen fick mer utrymme Àn kvinnorna i webb-programmet.
Den historiska lÀrobolen - en analys av tre lÀroböcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet
Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.
Monokulturellt i det mÄngkulturella : en kvalitativ studie om hur historielÀrare bedriver undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning
I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.
Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media
Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
De nya 3:12-reglerna : motiven, kritiken och effekterna
Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.
Genusskillnader i klassrummet ur elevperspektiv: med
inriktning pÄ grundskolans senare Är
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker nÄgon förÀndring i synen pÄ dessa skillnader hos flickor och pojkar frÄn Är 7 till Är 9. Undersökningen valde vi att genomföra i tvÄ grundskolor. En enkÀt delades ut till fyra skolklasser, tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. Observationer med observationsschema genomfördes i tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var frÀmst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och kÀnslouttryck.
SamhÀllsentreprenöriell anda : Engagemang ger förÀndring baby!
Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelse av villkor som Àr specifika för den kontext samhÀllsentreprenörer verkar i och som pÄverkar dem att utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Den frÄgestÀllning jag sökte svar pÄ var vad verksamma samhÀllsentreprenörer upplever som vÀsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, dÄ intresset har varit att skapa förstÄelse och en beskrivning av samhÀllsentreprenörskap ur samhÀllsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande pÄ internet. Materialet har tolkats med hjÀlp av en tolkningsram.
VÀlfÀrdsaspekter hos inne- och utekatter
Katter hÄlls som husdjur i mÄnga lÀnder i vÀrlden och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar olika hÄllningssÀtt har. De vanligaste sÀtten att ha sin katt i Sverige Àr som innekatt utan tillgÄng till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebÀr att katten Àr delvis inne och delvis ute. FrÄgestÀllningarna Àr: vilken boendesituation Àr att föredra ur kattens synvinkel? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten bara Àr inne? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten fÄr gÄ ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hÀlsa, utrymme, flerkatts-hushÄll, miljöberikning och problembeteenden.
Jaktbeteende Àr ett av kattens grundlÀggande beteenden och utförs Àven om katten fÄr mat pÄ annat sÀtt.
En miljöetisk tolkningsfrÄga : HÄllbar utveckling i den svenska grundskolans lÀroplan, kursplaner och undervisning i biologi och hem- och konsumentkunskap
Idag stÄr vi inför utmaningen att leva inom vÄr planets grÀnser. För att uppnÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det en förÀndring i tankesÀtt, vÀrderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan Ästadkommas genom en fundamental förÀndring i utbildningen frÄn tidig barndom. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. TvÄ Àmnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.
Rekommendationer inför konstruktion av mellanspÀnningsstÀllverk : ett underhÄllsperspektiv
OKG AB Àger de tre kokvattenreaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3. KÀrnkraftverket ligger i Simpevarp norr om Oskarshamn. Examensarbetet har utförts pÄ Oskarshamn 1 inom ett projekt som kallas CEM. Oskarshamn 1 togs i drift 1972 och kan leverera en elektrisk effekt pÄ 491 MW.Examensarbetet behandlar underhÄllsaspekter som bör tas hÀnsyn till vid projektering och konstruktion av det nya automatiskt gasturbinsÀkrade 6,3 kV stÀllverket i system 642. StÀllverket Àr huvudfördelningsstÀllverk inom Oskarshamn 1 och ska bytas ut pÄ grund av hög Älder samt brist pÄ reservdelar.I syfte att uppnÄ hög driftsÀkerhet och tillgÀnglighet för det nya stÀllverket har aspekter som förbÀttrar dess funktionssÀkerhet, underhÄllsmÀssighet och underhÄllssÀkerhet specificerats.
Existentiell reflektion eller kunskapsorientering? : En hermeneutiskt inspirerad analys av tolerans, livsfrÄgepedagogik och personlig utveckling i den nya Àmnesplanen för religionskunskap
Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.
Man gör som mÀn, men... : En studie i maskuliniteter i The O.C.
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i tvÄ avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den hÀr uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populÀrkulturellt material. FörhÄllandet mellan sociala och fysiska egenskaper, sÄvÀl som förhÄllandet mellan mÀn och grupper av mÀn lÄg i fokus för analysen.Metod: Ur seriens första sÀsong valdes tvÄ avsnitt dÀr maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hÀmtad frÄn Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De tvÄ avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehÄll.Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), sÄvÀl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund.
Spel och skandal i Rapport : En analys av politik- och samha?llsbevakningen i Sveriges Televisions Rapport under a?ren 1985 till 2012 ur ett kommersialiseringsperspektiv
I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.