Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhÀllet kring etik, miljö och sociala förhÄllanden avspeglas Àven i nÀringslivet. SamhÀllet stÀller allt högre krav pÄ företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu mÄste försöka nÄ upp till för att bibehÄlla sitt anseende utÄt. Genom att utarbeta rapporter dÀr information kring dessa frÄgor presenteras försöker företagen tillgodose samhÀllet och sina intressenter med tillrÀcklig information kring dessa frÄgor. Denna presentation har fÄtt namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa rapporter Àr pÄ frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de vÀljer att presentera.

Man brukar sĂ€ga att kameran aldrig ljuger. ÄndĂ„ blir folk stĂ€ndigt lurade av bilder. Ett exempel Ă€r bilderna frĂ„n Timisoara, dĂ€r offren för en pĂ„stĂ„dd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders Ă€kthet oftast i ett ifrĂ„gasĂ€ttande av digital manipulation. Den kĂ€nda diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfĂ€llet eller efterĂ„t pĂ„ digital vĂ€g, berörde aldrig Ă„sikten att servetten kunde fĂ„ ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.

Bakgrund och problemGenom att följa IFRS ska koncerner uppnÄ en redovisning med hög anvÀndbarhet ochjÀmförbarhet. Vid införandet av IAS 40 Förvaltningsfastigheter gavs möjligheten att redovisaförvaltningsfastigheter till ett verkligt vÀrde. Ett verkligt vÀrde anses vara ett hypotetisktvÀrde, vilket innebÀr att problematik kan uppstÄ utifrÄn de kvalitativa egenskaperna. Relevansoch tillförlitlighet kan stÄ i kontrast till varandra, i och med att vÀrdering Àr baserad pÄsubjektiva bedömningar. VÀrderingsmodellerna som anvÀnds vid berÀkning av verkligt vÀrdeinnehÄller antaganden och parametrar som kan pÄverka vÀrdet av förvaltningsfastigheter.2013 infördes IFRS 13 VÀrdering till verkligt vÀrde som anger en vÀrderingshierarki, vilketska underlÀtta och förbÀttra kvalitén av vÀrdering till verkligt vÀrde.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur vÀrdering till verkligt vÀrde fungerar i praktiken.

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.

Rapportens huvudsyfte Àr att visa hur vÄldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och Àven hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta Àmne för att fÄ en liten bild av hur vÄldsutsatta kvinnor ser pÄ bemötandet av polisen och ocksÄ dÀrigenom fÄ svar pÄ hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade pÄ vÄra frÄgor via mail eller telefon. Svaren vi fÄtt av dessa kvinnor ger en vÀldigt dyster bild dÄ ingen av dem Àr nöjd med polisens bemötande.

Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

En tillbakablick pĂ„ den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats frĂ„n ett industribaserat samhĂ€lle till ett mer komplext samhĂ€lle med större krav pĂ„ kompetens frĂ„n anstĂ€llda. Ett sĂ„dant samhĂ€lle kallas för ett kunskapsintensivt samhĂ€lle och har sedan början av 1990-talet vĂ€xt allt starkare. Redovisningen har dĂ€remot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan anvĂ€ndas för att framhĂ€va en av företagets viktigaste resurser, nĂ€mligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anstĂ€lldas förmĂ„ga Ă€r beteckningen för humankapital. Även vĂ€rderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhĂ€nger med benĂ€mningen.

HÄllbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala frÄgor för att nÄ en mer hÄllbar utveckling. Trots att det inte finns nÄgon lag som tvingar företag till att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, vÀljer mÄnga företag att göra det ÀndÄ. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag vÀljer att upprÀtta en sÄdan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville Àven ta reda pÄ i vilken utstrÀckning företagen sjÀlva anser att de följer GRI: s riktlinjer, dÄ de etablerats som en praxis för hur hÄllbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera nÄgra skillnader mellan tvÄ olika kategorier av företag.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltÀckning, dels vilken pÄverkan de nya reglerna kommer att ha pÄ banker. Uppsatsen bygger pÄ en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter frÄn den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att vÀlja att tillÀmpa Internal rating based approach (IRBA) vid berÀkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förvÀntas sÀnka det befintliga kapitalkravet.

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommun ser pÄ arbetet nu jÀmfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig Ät.Denna undersökning har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever bildlÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Hur upplever svensklÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Skiljer sig bildlÀrarnas upplevelse av arbetslag mot svensklÀrarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och lÀroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning gjord av bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommuns grundskolor Är 2000. NÄgot som mÄste kommenteras Àr det stora bortfall som blev följden av för fÄ inkomna enkÀter. Detta fÄr givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar Ät olika hÄll och ger sÄledes arbetet en mer kvalitativ prÀgel.Det som framkommit av undersökningen Àr att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervÀgande positiva effekter. Bland annat pekar man pÄ förbÀttrad elevvÄrd, idén med arbetslag har mottagits positivt dÄ det gett förbÀttrade möjligheter att ventilera stress och oro.