Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Med vÄr studie har vi för avsikt att besvara i vilken utstrÀckning företagens frivilliga personalredovisning pÄverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker Àven hur mÀngd och placering av personalredovisningen förÀndrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat tvÄ modeller. Dessa grundar sig pÄ de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom anvÀnt en statistisk metod för att mÀta sambandet mellan mÀngden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, sÄ som TV, tidningar och Internet pÄverkar kroppsuppfattningen bland eleverna pÄ designprogrammet. Samt att se om, och i sÄ fall hur, lÀrarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkÀtstudie gjord med 54 elever pÄ ett designprogram. Baserat pÄ resultatet frÄn enkÀtundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lÀrare och elever pÄ designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i vÀldigt liten utstrÀckning led av övervikt sÄ efterstrÀvade de stÀndigt en slankare och mer vÀltrÀnad kropp.

MÄste det nödvÀndigtvis vara invecklat och svÄrt med interkulturella relationer? InnebÀr kÀrleksrelationer över grÀnserna mer komplikationer Àn andra förhÄllanden dÀr man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen mÄnga mÀnniskor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterÀra romaner skildras en bild av att det Àr mer eller mindre omöjligt att fÄ ett sÄdant förhÄllande att fungera. Jag vill dock gÀrna fortsÀtta att tro att kÀrleken beror mer pÄ en sorts personkemi och attraktion mÀnniskor emellan, nÄgot som man inte direkt kan sÀtta fingret pÄ men som ÀndÄ finns dÀr. I min uppsats skildrar och analyserar jag tvÄ populÀra och spridda romaner för att ta reda pÄ vilken bild som framstÀlls nÀr det gÀller kÀrleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och Äsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de pÄverkar mÀnniskor som tar del av dem genom bok eller film.

Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frÄgor kring vad som krÀvs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tÀnka pÄ nÀr man illustrerar nÄgon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av sÄvÀl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer pÄ Àmnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jÀmfört med att beskriva nÄgon annans vision, hur man kan anvÀnda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra nÀr man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att vÀlja en tidigare illustrerad text.Illustration Àr ett stort Àmne som Àr svÄrt att begrÀnsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre Àr detta en bra introduktion..

Syfte: Implementeringen av EG:s fjĂ€rde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet pĂ„ rĂ€ttvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rĂ€ttvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frĂ„gan om kravet pĂ„ god redovisningssed Ă€r berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns nĂ„gon definition pĂ„ vad en rĂ€ttvisande bild innebĂ€r har begreppet fĂ„tt en varierande tolkning i de olika lĂ€nderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behĂ„llas. Är begreppet fortfarande berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till internationaliseringen och efter att rĂ€ttvisande bild införts i svensk lag.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hÀlsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frÄgor som stÀlldes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hÀlsa, var fÄr eleverna sin uppfattning kring hÀlsa ifrÄn samt förmedlar lÀrare i idrott och hÀlsa en salutogen eller patogen bild av hÀlsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i Ärskurs 9 frÄn tre skolor i vÀstra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes pÄ respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgÄngspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansÄgs ha en patogen bild av hÀlsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansÄgs ha en tvetydig/oklar bild av hÀlsa dÀr bÄde ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

SammanfattningTitel Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, dÀr normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och mÀn till revisionsbyrÄerna Àr lika stor Àr det fortfarande mÀnnen som bara nÄgra Är efter intrÀde nÄr högre positioner och har högre löner Àn sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byrÄer Àr att kvinnor som inte fÄr ett erkÀnnande frÄn byrÄn uttrycker att de vill lÀmna professionsyrket. Finns det dÄ nÄgot beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbÀttra sina möjligheter till en mer framgÄngsrik karriÀr i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen som pÄverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriÀrsmÄl och deras demografiska situation förklara valet av karriÀrstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie Àr att identifiera kvinnliga karriÀrstrategier som pÄverkar certifieringstiden.

FrÄn 1 januari 2010 skall byggbranschen tillÀmpa nya redovisningsregler gÀllande redovisning av intÀkter frÄn försÀljning av fastigheter. Denna regel, eller rÀttare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och lÀnder. Tidigare var det tillÄtet att i högre grad tillÀmpa successiv vinstavrÀkning, vilket innebÀr att intÀkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med fÀrdigstÀllandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försÀljningsintÀkten redovisas först nÀr de betydande riskerna har övergÄtt till köparen, vilket normalt sammanfaller med tilltrÀdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen pÄverkas av den nya lagtolkningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.