Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

In recent years there have been major changes in the accounting field and the question of what is fair and accurate reporting is always a relevant issue. Defining the concept of true and fair view and to find an accurate synonym is difficult, still it may be considered that there is an implied meaning of the concept in the business of accounting. In 2004 BFN started the development of K2, a simplified regulatory framework for small companies. The purpose of K2 is to facilitate the accounting and reduce the administrative burden for these companies. In Sweden, 95 percent of all companies belong to the category of small companies and are allowed to use the new and simplified regulations, K2.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte lÀngre var tvingade till revision. Detta pÄverkade revisionsbolagens förutsÀttningar och vi frÄgar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden dÀr en stor del av deras kundstock inte lÀngre Àr tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frÄgestÀllningar: Hur har slopandet av revisionsplikten pÄverkat och förÀndrat de smÄ revisionsbolagens arbetssÀtt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förÀndrat grÀnsvÀrde? Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn revisorns perspektiv belysa vilka förÀndringar den avskaffade revisionsplikten för smÄ aktiebolag har medfört för de smÄ revisionsbyrÄerna. Vi vill ocksÄ belysa hur revisorns roll kan komma att förÀndras i framtiden om Sverige vÀljer EU:s maximal tröskelvÀrde för att slippa revisionsplikt eller att grÀnsvÀrdet förÀndras pÄ annat sÀtt.

Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att Äterskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstÄ som oberoende. Sverige kommer frÄn och med första januari 2007 införa en ny regel om byrÄjÀv. Regeln innebÀr att en revisor inte fÄr vara revisor om nÄgon annan pÄ byrÄn redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrÄ skall kunna utföra bÄde redovisning och revision, de sÄ kallade kombiuppdragen.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrÄn FriluftsfrÀmjandets tidskrift, I alla vÀder. Genom anvÀndandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats frÄn 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trÀtt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn pÄ friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framtrÀtt genom Ären visar en spegling av samhÀllet i övrigt. Influenser som prÀglat synen av friluftsliv varierar beroende pÄ tid, det kan handla om t.ex.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid UmeÄ universitetRedovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerrÄd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att frÄn och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillÀmpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förÀndringar inom redovisningen. Det omrÄde som författarna valt att studera Àr IAS 39, standarden för vÀrdering och vÀrdeförÀndringar av finansiella instrument. Denna anser vi Àr sÀrskilt intressant dÄ den sedan införandet varit omdiskuterad.Syftet: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra problematiken kring marknadsvÀrdering av finansiella derivat enligt IAS 39.

?.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gÀllande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebÀra ett problem dÄ det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillÀmpning av kriterierna. Det kan i sin tur pÄverka jÀmförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett informationsasymmetriproblem studera jÀmförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi Àmnar kartlÀgga tillÀmpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende pÄ variation mellan företag. En eventuell variation Àmnar vi förklara utifrÄn hur företag förhÄller sig till försiktighets- och matchningsprincipen.Metod: Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med djupgÄende intervjuer med fem företag i IT-branschen.

SammanfattningTitel: ?Lurad? av ett erbjudande ? en empirisk studie om prissÀttning och kundens beteendemönsterNivÄ: Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare: Adam Naenfeldt & Mattias SöderströmHandledare: Jonas KÄgströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. HjÀlpverktyget vid genomförandet var att anvÀnda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissÀttningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen.Metod: Studien innehÄller tvÄ delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgÄngspunkten tidigare forskning och med hjÀlp av den tidigare forskningen utformades tvÄ enkÀter.

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal Är sedan dÄ jag fick se ett digital skapat verk och dÀrmed bestÀmde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli Àmnet för mitt examensarbete i min utbildning pÄ lÀrarutbildningen. DÀrmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna anvÀndas som undervisningsverktyg i skolans bildÀmne.Mina tankegÄngar inför detta arbete var om digitalt bildskapande Àr möjligt att anvÀnda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildÀmnets undervisning. Men Àven undersöka om digital bildskapande Àr av vikt att lÀra eleverna och om det kan ses som en tillgÄng för eleverna och lÀrarna.I min undersökning anvÀnde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av Àmnet digital bildbehandling. Jag gjorde Àven en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna anvÀndas i undervisningen i bildÀmnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade pÄ att digitalt bildskapande Àr möjligt att anvÀnda som undervisningsverktyg och kan Àven medföra fördelar för bildÀmnets verksamhet. .