Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer vÀrderelevant redovisning. Delsyftet Àr att se pÄ införandets effekter pÄ det egna kapitalet, samt att utröna förhÄllanden före och efter införandet, dÄ sett till tvÄ tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen Àr en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien strÀcker sig frÄn Är 2000 - 2009 dÀr 2000 - 2004 Àr perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 Àr efter införandet. CAPM och Tobins Q anvÀnds för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhÄllande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har anvÀnts för bearbetning av data och illustreras Àven i diagram för CAPM och Tobins Q.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att utröna om komponentavskrivning ger en mer rÀttvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första Àr att redogöra för vad regelverket och experterna anser om Àmnet. Det andra Àr att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bÀttre kvalitet pÄ redovisningen. Det tredje Àr att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjÀrde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag vÀljer att tillÀmpa anskaffningsvÀrdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra vÀljer att redovisa till verkligt vÀrde..

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Bilden som sprÄk - om kommunikation genom bild Àr utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte gÄr verbalt. SamhÀllet stÄr inför en förÀndring och bilden tar en allt större plats i detta samhÀlle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., sÄvÀl kunskaper i hur mÀnniskan pÄverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att sjÀlv pÄverka med hjÀlp av bilder blir dÀrmed allt mer pÄtagliga. Syftet var dÀrmed att undersöka varför vi behöver ett bildsprÄk och hur bildundervisningen pÄverkas av samhÀllets utveckling.

Sverige Àr under 2010 ett av de lÀnder som satsar mest resurser pÄ FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har pÄvisat samband mellan faktorer sÄ som rÀntabilitet pÄ totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vÄr forskningsfrÄga: Vilka av faktorerna omsÀttning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsÀttning kan pÄverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan bilder och sprÄk. Litteraturstudien behandlar vad en bild Àr, bildÀmnets historik, bild och inlÀrningsstilar. HÀr belyses hur bilden pÄverkar vÄrt minne och vÄr förmÄga att förstÄ omvÀrlden. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med bilder lyfts ocksÄ fram. Vidare redovisas resultatet frÄn observationer gjorda i Är 1-3 och i Är 7-8.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska börsnoterade företag samt revisionsprofessionen förhÄller sig gentemot försiktighetsprincipen och en rÀttvisande bild nÀr finansiella instrument enligt IAS39 redovisas till verkligt vÀrde i Ärsredovisningen. Den metod vi valt för vÄr uppsats Àr kvalitativ dÄ vÄrt syfte Àr av förstÄende karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Genom en praxisundersökning, samt genom en undersökning av den offentliga debatten Àr avsikten att ÄskÄdliggöra de problemstÀllningar som rÄder och förklara dessa, dÀrav en normativ ansats. Empirin frambringar generella och teoretiska slutsatser, vilket leder till en induktiv ansats. Uppsatsens litteraturgenomgÄng bygger pÄ tidsskriftsartiklar, avhandlingar och annan akademisk litteratur som Àr aktuell för uppsatsens problemstÀllning.

En omvÀnd fusion definieras som det förfarande dÄ ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkrÄm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfÀllet upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess Àgare. Per definition skiljer sig inte en omvÀnd fusion frÄn en fusion dÀr dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock Àr vÀgledning och litteratur kring omrÄdet knapphÀndig vilket har lett till en spekulation om den omvÀnda fusionen skall kunna anses strida mot det förvÀrvslÄneförbud samt det förbud om att förvÀrva egna aktier som stÀlls upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstÄ vid en sÄdan fusion, krÀvs sÄledes en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmÀssiga omrÄden som berörs.

Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stÀmmer överens med stadens önskade profil och varumÀrke.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar frÄn Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet pÄvisar att den bild av Landskrona stad som framgÄr i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt ansprÄk har en jÀmnfördelning och stÀmmer Àven braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som rÄder i Landskrona.DÀremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona efterstrÀvar i sitt varumÀrkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till lÀsaren och den statistiska verkligheten dÀr mÄngkulturen Àr utbredd och antydan till segregation finns, likvÀl som brottsstatistiken Àr hög. SjÀlvklart Àr det möjligt att förÀndra stadens profil och image Ät önskat hÄll men framförallt mÄste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovÀrdig förÀndring ske innan detta Àr möjligt. DÀremot Àr inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av sÄ stor inverkan som det frÄn början tycktes verka.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Bakgrund och problem: För att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB Àr en viktig förutsÀttning att tillÀmpning sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer för att jÀmförbarheten av redovisningen skall bli sÄ bra som möjligt. FörvÀrvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda Är 2005 genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är och inte lÀngre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom Ären dÀr resultatet visar pÄ en förbÀttring gÀllande redovisningen av upplysningskraven men Àven att det fortfarande finns en stor förbÀttringspotential.