Dystoki hos hund, dvs svår eller onormal förlossning där assistans krävs för att föda fram valparna, är ett vanligt problem som ofta kräver akut åtgärd i form av kejsarsnitt. Framför allt är det små och riktigt stora raserna som drabbas. Vid kejsarsnitt måste man vid anestesin ta hänsyn till de fysiologiska förändringar som tiken går igenom i samband med dräktighet samt till att det via placentan kan ske överföring av läkemedel till valparna. Det finns få jämförande studier av anestesimetoder hos hund vid kejsarsnitt. Vid operativa ingrepp är det allmänt vedertaget att ge smärtlindring pre- och postoperativt. Dock finns det begränsat med forskning om hur smärtstillande läkemedel påverkar valparna genom överföring via placenta och utsöndring i mjölken.

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Topikal administrering av atropin är en viktig del i behandlingen av ulcerativ keratit och främre uveit hos häst. Atropin har flera viktiga egenskaper vid lokal behandling av ögat såsom förmågan att framkalla pupilldilatation, paralys av ciliarmuskulaturen samt minska läckaget av proteiner och celler ur inflammerade kärl i iris. Sammantaget minskar atropin därmed risken för synechier mellan närliggande strukturer i ögat och genom detta minskar risken för komplikationer som sekundär katarakt och glaukom, samt synpåverkan till följd av en pupill som inte kan röra sig normalt. Att framkalla pupilldilatation samt cykloplegi minskar dessutom den smärta som är associerad med mios och spasm i ciliarmuskulaturen. Inom veterinärmedicinen har det under en längre tid diskuterats kring de gastrointestinala biverkningar som kan förekomma vid behandling med atropin hos häst. Det finns några få studier publicerade som visar på sänkt tarmmotilitet vid administrering av atropin.

REFERATSyftet med detta arbete är att försöka ta reda på den bästa balansen i kontakten mellan ridlärare och ridelev, för att rideleven skall lära sig optimalt och att ridläraren samtidigt ska må bra i sin yrkesroll. Som en fortsättning på liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vårt första utbildningsår 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lära ut? ville vi fördjupa oss i frågeställning enligt följande:Behöver ridläraren ha en privat relation med sina ridelever, för att få en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstår när ridläraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hända är att rideleven berättar om privata problem som inte ridläraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för läraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att få veta mer förutsättningslöst hur ridlärarna resonerar kring dessa frågeställningar. Ridlärare med olika erfarenhet intervjuades för att få spridning på materialet. En Mp3-spelare användes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, även följdfrågor skrevs ner.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas.

Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen.

Rift Valley fever (RVF) är en i Sverige relativt okänd sjukdom som främst drabbar tama idisslare, men också har en stor zoonotisk potential. Då sjukdomen är vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya områden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, främst till Sverige men även till andra länder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmågan att bära Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns både i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen år 2000 spreds från den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser många epidemiologer det bara som en tidsfråga innan sjukdomen får global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos dräktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgå till 80-100% hos både får och nöt.

Kvarka är en smittsam luftvägssjukdom som drabbar hästar. Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi supsp. equi. Den klassiska symptombilden är feber, näsflöde (24-48 timmar efter feber) först tunt och klart sekret sedan mer tjockt samt svullna lymfknutor och svårigheter att svälja. De svullna lymfknutorna kan bilda abscesser som sedan kan spricka upp med varutträde.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 personer i Sverige. Hälften av dödsfallen sker inom sjukhusvården och en femtedel, ca 19 000 inträffar plötsligt eller oväntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vården, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhållningssätt till närståendes behov. Vården inom akutsjukvården är högteknologisk och miljön anpassas därmed efter detta och inte primärt efter patienter och närståendes behov ur ett holistiskt perspektiv. Svår sjukdom har en stor inverkan på ett flertal närstående vars egen hälsa påverkas när en anhörig är döende.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.