Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. FrÄn att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gÄtt mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges intrÀde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS Är 2005. Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats frÄn 1992 till 2003 med avseende pÄ börsnoterade företag samt Àven att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tÀnkas föra med sig.

Detta Examensarbete Àr utfört pÄ pappersbruket Wargön, Holmen Paper AB. Wargön sÀljer sitt papper genom sina tre varumÀrken och varje varumÀrke har tre gramvikter. De mesta av papperet sÀljs i rullform men en del sÀljs i fÀrdigklippta ark. Wargön vill kunna erbjuda sina kunder specifika pappersformat pÄ arken vilket medför att pappersformaten kan variera. Den verkliga ledtiden Àr lÀngre Àn vad kunden accepterar och dÀrför behövs en buffert.

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB (Siemens) i FinspÄng. De utvecklar och tillverkar bland annat gasturbiner som kan drivas pÄ bÄde gasformigt- och flytande brÀnsle. Syftet för arbetet Àr att skapa förutsÀttningar för att öka förstÄelsen för spraybildning av flytande brÀnsle, till detta anvÀnds och vidareutvecklas en spridarrigg pÄ Siemens.Siemens Àldsta gasturbin SGT-500 utvecklades och sattes i drift under 1950 talet. Vid denna tid var det en spridare med spillflöde och ett munstycke med roterande atomisering som visade bÀst egenskaper. Höga tryck i munstycket genererar en spraykon med finfördelade droppar.

I denna uppsats utreds varumÀrkesrÀttens tillÀmpning pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden. FrÄgan om denna tillÀmpning Àr enhetlig med den traditio-nella varumÀrkesrÀtten, och om denna traditionella rÀtt Àr tillrÀcklig eller lÀmp-lig för att hantera domÀnnamnstvister, belyses.Det grundlÀggande syftet inom bÄde nordisk och amerikansk varumÀrkesrÀtt Àr skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av anvÀndning av förvÀx-lingsbart varumÀrke, och skyddandet av det upparbetade vÀrdet i vÀlkÀnda va-rumÀrken. Trots rÀttsenhetlighet inom dessa tvÄ lÀror har USA ocksÄ utvecklat en lÀra om initial intresseförvÀxling, vilket inte finner nÄgon motsvarighet i Norden. Denna lÀra fokuserar pÄ risken för en förvÀxling före köpet som skingras innan detta genomförs.DomÀnnamn finnes vara lÀtta att registrera och ha en sÀrskiljande funktion lik-nande varumÀrkens. Detta har lett till ett antal domÀnnamnstvister i frÀmst USA, men Àven Danmark har haft flertalet dylika tvister.

ABSTRAKTVid kataraktkirurgi Àr det viktigt att med stor noggrannhet kunna berÀkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingÄtt i denna studie.Syfte: Att jÀmföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt nÀr man jÀmför den berÀknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns nÄgon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallÀngd.Metod: Data frÄn 81 ögon erhölls frÄn ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmÀtta med IOLMaster och hade genomgÄtt fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulÀra lins som anvÀndes var Alcons Acrysof SN60WF. Data frÄn biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och berÀknad postoperativ refraktion jÀmfördes sedan med verklig.

Titel: JAK Medlemsbank och rÀntan ? Ett rÀntefritt alternativ.NivÄ: KandidatnivÄ.Författare: Anna Amborn och Linda Elgestad.Handledare: Maria Fregidou-Malama.Datum: 2012-06-28.Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera JAK Medlemsbanks syn pÄ det ekonomiska systemet i allmÀnhet och rÀntan i synnerhet, samt undersöka om det gÄr att lÄna pengar utan rÀnta. Vi belyser ocksÄ att det finns dolda rÀntekostnader i det vi konsumerar.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och data har frÀmst samlats in genom tre ostrukturerade intervjuer med anstÀllda och engagerade personer inom JAK Medlemsbank. Material till teoriavsnittet har samlats in frÄn databaser, artiklar och böcker.Resultat & slutsats: Studien visar att JAK Medlemsbank Àr vad den utger sig för att vara, alltsÄ en rÀntefri bank. Dock Àr detta beroende av att rÀnta definieras som en arbetsfri inkomst dvs.

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags Ärsredovisningar och kvartalsrapporter anvÀnds numera som ett medium dÀr företaget kommunicerar mer Àn bara finansiell information. Företagen anvÀnder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En vÀl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgÄngsrik strategi mÄste bland annat kunna förÀndras dÄ omgivningen förÀndras.

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förstÄelse av relationen mellan vatten- och energianvÀndning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestÀmda 20 veckorna begrÀnsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlÀgenheter i korridorform dÄ denna typ av boende ser ungefÀr likadan ut oavsett vart i Sverige de Àr byggda. En annan anledning till att studentboenden Àr en intressant mÄlgrupp Àr att energi- och vattenkostnaden ofta ingÄr i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvÀndningen. Studien har kartlagt fjÀrrvÀrmeÄtgÄngen och anvÀndningen av varmvatten i tvÄ utvalda fastigheter.Fastigheterna bestÄr av korridorsboenden och Àr belÀgna i Stockholm och LuleÄ.

Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB (Siemens) i FinspÄng. De utvecklar och tillverkar bland annat gasturbiner som kan drivas pÄ bÄde gasformigt- och flytande brÀnsle. Syftet för arbetet Àr att skapa förutsÀttningar för att öka förstÄelsen för spraybildning av flytande brÀnsle, till detta anvÀnds och vidareutvecklas en spridarrigg pÄ Siemens.Siemens Àldsta gasturbin SGT-500 utvecklades och sattes i drift under 1950 talet. Vid denna tid var det en spridare med spillflöde och ett munstycke med roterande atomisering som visade bÀst egenskaper. Höga tryck i munstycket genererar en spraykon med finfördelade droppar.

Vi pÄverkar miljön med vÄrt sÀtt att leva och om vi fortsÀtter att förbruka jordens resurser pÄ samma sÀtt som idag kommer de inte att rÀcka till för framtida generationers behov. För att minska miljöbelastningen har Göteborgs Stad beslutat att alla stadsdelar ska införa ett miljöledningssystem genom att bli miljödiplomerade. Tynnered Àr den första stadsdelen som ska miljödiplomeras, och Stadsdelsförvaltningen i Tynnered vill veta hur informationsarbetet ska gÄ till för att miljödiplomeringsprocessen ska bli framgÄngsrik.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de nya rutiner, policyer och beslut som miljödiplomeringsarbetet medför bör kommuniceras till medarbetarna i de olika enheterna för att de ska fÄ genomslag i organisationen och verkliga följder för det dagliga arbetet. Syftet Àr indelat i tre delsyften; hur ska information förmedlas, vilka attityder finns i organisationen som pÄverkar processen och hur uppnÄr man en reell förÀndring? Uppsatsen avser att ge normativa riktlinjer för hur informationsarbete bör bedrivas vid miljödiplomeringsprocesser.Studien bygger pÄ ett antal intervjuer av kvalitativ karaktÀr med miljösamordnare, enhetschefer och miljöombud i Tynnered, dÀr en frÄgemanual (Äterfinns i bilaga 1) anvÀndes som stöd.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.