Sök:

Sökresultat:

530 Uppsatser om Rättfärdigande grunder - Sida 31 av 36

Tal med ideologi : En analys av socialdemokratiska företrÀdares utsagor mellan 1928 och 1939

I min uppsats sÄ har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhÀllets sÀrart. Detta Àmne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger sÄ lÄngt tillbaka i tiden. Mitt val av detta Àmne beror huvudsakligen pÄ att jag önskar öka förstÄelsen för hur vÀlfÀrden och folkhemsidealet kom att utmÀrka Sverige. För att uppnÄ detta har jag frÀmst studerat socialdemokratin, dÄ den som det framgÄr i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mÄn det pÄverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat Àven andra faktorer.

UtvÀrdering av erfarenhetsbaserade lagernivÄer och arbetssÀtt - En fallstudie pÄ Volvo Cars; Skövde Engine Plant

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det genom en övergÄng frÄn erfarenhetsbaserade arbetssÀtt till anvÀndning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingÄende lager i O-fabriken pÄ Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivÄer pÄ erfarenhetsmÀssiga grunder, vilket enligt teorierna inte Àr helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas dÀrför att det kan finnas en stor förbÀttringspotential om SkEP istÀllet börjar anvÀnda optimeringsmetoder för att berÀkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagslÀget inte nÄgra större problem, dÀremot villde veta hur pass bra deras lagernivÄer egentligen Àr. Motiveringen till varför just O-fabriken Àr intressant Àr att cylinderhuvudena som tillverkas dÀr Àr de enda komponenterna som pÄverkas av den aggregerade slutkundsefterfrÄgan och dÀrför Àven kan tillÀmpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr i första hand kvalitativ primÀrdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundÀrdata, i form av kvantitativ information frÄn SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i Àmnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgÄng av Àmnet, vilken till största del bygger pÄ professor Stig-Arne Mattssons publikationer. DÀr tas de berÀkningsmetoder som anvÀnds i arbetet upp, sÄ som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och berÀkning av sÀkerhetslager.

Bilburen laserskanning

Ett livsmedelsföretag med sÀte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillvÀxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel frÄn Thailand och Vietnam men Àven ifrÄn andra nÀrliggande öst- och sydostasiatiska lÀnder som Kina och Japan. Företaget Àr marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en mÄlgrupp som demografiskt sett till störst del bestÄtt av personer med asiatisk bakgrund.För att nÄ ut till en större mÄlgrupp vill man nu lansera ett nytt varumÀrke som ska inrikta sig pÄ hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumÀrke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kÀnnetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har sÄledes varit att undersöka hur ett varumÀrkes visuella bestÄndsdelar kan utformas för att pÄ den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgÄtt ifrÄn en deduktiv ansats dÀr litteratur inom asiatisk symbolik, fÀrg och typografi legat till grund för att hÀrleda hypoteser vilka sedan anvÀnts för att ta fram ett intervjuunderlag.

Ansvarsfördelningen i ett aktiebolag : Hur fördelas det rÀttsliga ansvaret mellan revisorn och styrelsen i ett aktiebolag?

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som frÀmst aktualiseras vid skadestÄndstalan nÀr bÄda bolagsorganen pÄ nÄgot sÀtt varit inblandade. ABL uppstÀller en ansvarsfördelning som anger att styrelsen Àr ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har Àven till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhÄllande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsomrÄden framgÄr av 8 kap 4 § ABL. Revisorn dÀremot, som Àr ett oberoende organ i förhÄllande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Att ta emot och möta ensamkommande ungdomar pÄ lÄst institution : ? En utvÀrdering av SiS ungdomshem BÀrby

Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvÄngsvÄrd för ungdomar med svÄr social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare Är har SiS tagit emot ett vÀxande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvÀrdering syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga omhÀndertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem BÀrby. En syntes av tvÄ processutvÀrderingsmodeller anvÀnds för att nÄ en fördjupad kunskap om verksamhetens omhÀndertagande. UtvÀrderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska kÀllor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkÀt rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda pÄ avdelning och skola.UtvÀrderingens resultat tyder pÄ att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraÄrsperiod.

Direktkrav vid entreprenad : En jÀmförelse mellan tvÄ rÀttssystem

svensk rÀtt gÀller principen om avtalets subjektiva begrÀnsning som huvudregel, vilken innebÀr att ett avtal endast kan skapa rÀttigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg frÄn principen. I vissa specialregleringar har en part rÀtt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har Àven gjorts avsteg frÄn principen i rÀttspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet Är 1986 att undantag kan göras frÄn principen under vissa specifika förutsÀttningar.

Återintroduktion av schimpanser till det vilda

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

Asiatisk identitet i varumÀrkeslogotyper för den svenska marknaden

Ett livsmedelsföretag med sÀte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillvÀxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel frÄn Thailand och Vietnam men Àven ifrÄn andra nÀrliggande öst- och sydostasiatiska lÀnder som Kina och Japan. Företaget Àr marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en mÄlgrupp som demografiskt sett till störst del bestÄtt av personer med asiatisk bakgrund.För att nÄ ut till en större mÄlgrupp vill man nu lansera ett nytt varumÀrke som ska inrikta sig pÄ hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumÀrke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kÀnnetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har sÄledes varit att undersöka hur ett varumÀrkes visuella bestÄndsdelar kan utformas för att pÄ den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet.Arbetet har utgÄtt ifrÄn en deduktiv ansats dÀr litteratur inom asiatisk symbolik, fÀrg och typografi legat till grund för att hÀrleda hypoteser vilka sedan anvÀnts för att ta fram ett intervjuunderlag.

FörsÀkringsrÀttslig preskription - UtgÄngspunkterna för preskriptionsfristerna i TSL och FAL

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Etisk fondförvaltning - en studie av fem svenska fondbolag

Allt fler privata och institutionella investerare vÀljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag vÀrlden över erbjuder sina kunder att investera i fonder som gÄr i enighet med sina egna moraliska vÀrderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förÀndrats nÄgot de senaste decennierna. Idag rÄder det inget tvivel om att Äsikter gÄr isÀr om vilka bolag som bör fÄ ingÄ i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna frÀmst anvÀnder sig av tvÄ metoder nÀr de avgör vilka bolag som skall ingÄ i de etiska fonderna.

Klimatanpassning av Älvstaden - en studie om hur höjda vattennivĂ„er hanteras i fysisk planering av Norra och Södra Älvstranden i Göteborg

Göteborg vĂ€xer och dĂ€rför vill stadens beslutsfattare bygga ut. PrimĂ€rt och initialt ska utbyggnad ske lĂ€ngs Norra och Södra Älvstranden, den sĂ„ kallade Älvstaden. Samtidigt pĂ„gĂ„r fortsatt klimatförĂ€ndring och i göteborgstrakten förvĂ€ntas den bidra med höjda havsvattennivĂ„er och fler extrema vĂ€dersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvĂ€mningar bland Ă€lv- och havsnĂ€ra bebyggelse ökar och dĂ€rför Ă€r studiens syfte att beskriva och analysera hur frĂ„gan om klimatanpassning till höjda havsvattennivĂ„er och extrema vĂ€dersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnĂ„s genom att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna:* Vilka faktorer Ă€r viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder? * Hur har frĂ„gan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, frĂ„n 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsĂ„tgĂ€rder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen Ă€r skriven inom ramen för Ă€mnet kulturgeografi med fokus pĂ„ fysisk planering och klimatanpassning.

?Nytt Àr frÀmmande, men om nÄgon visar hur man bemöter blir det positivt? : En studie om förstÄelse och kunskap kring den vita kÀppen hos elever i Ärskurs 4

Denna studie har sökt svar pÄ vad eleverna i Ärskurs fyra har för kunskap, förstÄelse och tankar kring vit kÀpp. Studien ville ocksÄ söka svar pÄ om eleverna fick nÄgon information om detta Àmne ute i skolorna. För att finna svar pÄ dessa frÄgor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkÀtundersökning i fyra klasser i Ärskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har anvÀnt sig av bÄde ett kvantitativt och kvalitativt angreppssÀtt. Teoretiska grunder sÄsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gÄng. Resultaten av telefonintervjuerna visar pÄ att det inte finns nÄgon gemensam strategi i de utfrÄgade skolorna, ifall nÄgon undervisning om olika synnedsÀttningar och den vita kÀppen förekommer.

Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.

Ömsesidigt förtroende vid Dublinöverföringar av asylsökande frĂ„n Syrien. En analys med utgĂ„ngspunkt i Flyktingkonventionen, Europakonventionen, EU-rĂ€tt och svensk rĂ€tt.

Kriget i Syrien har lett till att mer Àn 9 miljoner mÀnniskor tvingats fly frÄn sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i nÄgon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande frÄn Syrien Ätminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och dÀrmed beviljas permanent uppehÄllstillstÄnd, Àven i brist pÄ grunder att beviljas flyktingstatus. En sÄdan praxis förekommer inte i nÄgon annan medlemsstat.

VÀgen till toppen : Vilka faktorer har betydelse för att nÄ en ledarposition?

Titel: VĂ€gen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nĂ„ en ledarposition?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att belysa faktorer som har betydelse för att nĂ„ ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis nĂ„got samband mellan personer med ledarposition vad gĂ€ller personliga egenskaper och utbildning? Är det nĂ„got som Ă€r medfött hos ledaren och Ă€r en del av dennes karaktĂ€r, eller nĂ„got mĂ€nniskan kan lĂ€ra sig att utveckla? VĂ„r strĂ€van Ă€r att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gĂ„ lĂ„ngt som ledare. Finns det nĂ„got recept att följa eller beror det helt pĂ„ slumpen? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att mĂ€nniskan under uppvĂ€xten formas till en framgĂ„ngsrik ledare?Metod: Studien bygger pĂ„ ett hermeneutiskt synsĂ€tt och vi anvĂ€nder vĂ„ra tankar och intryck vi fĂ„r tillsammans med den kunskap vi har för att förstĂ„ och tolka det vi studerar.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->