I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r av relevans att studera dĂ„ dagens förĂ€nderliga arbetsvillkor stĂ€ller höga krav pĂ„ de anstĂ€lldas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredstĂ€llande grĂ€nsdragning mellan dessa domĂ€ner. VĂ„rt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som pĂ„visar vad som Ă€r mest angelĂ€get för ledarna i hanteringen av denna grĂ€nsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrĂ„n syftet och frĂ„gestĂ€llningarna har vi anvĂ€nt Grundad teori som metodval.

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar Àven teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att fÄ en klarare bild av vad det innebÀr. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier anvÀndas för att analysera vÄrt empiriska material. Deras teorier sÀger bl.a.

FrÄn att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmÀnintresse som omskrevs vid sjÀlvmord, sÄ har grÀnserna flyttats successivt sÄ att det i kvÀllspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs Àven om idrottare och artister, Àven sÄdana personer som inte rÀknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och sjÀlvmorden beskrivs detaljerat pÄ ett ingÄende sÀtt, dÀr mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sÄdan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland Àr det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmÀnintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

Syftet med vÄrat arbete har varit att undersöka hur massage kan bidra till att förÀndra ljudnivÄn i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet. För höga ljudnivÄer nÀmns allt oftare i samband med förskola och skola. Massage nÀmns ocksÄ ofta och har idag pÄ mÄnga skolor blivit en del av verksamheten. VÄra massagestunder byggde pÄ att barnen skulle massera varandra med klÀderna pÄ. Som metod anvÀnde vi en decibelmÀtare för att konkret faststÀlla den exakta ljudnivÄn.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om nÀr och var arbetet ska utföras Àr under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen sjÀlv fÄr sÀtta sina grÀnser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever grÀnserna mellan dessa domÀner, hur dessa upprÀtthÄlls samt om olika roller och krav inom de olika domÀnerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

I syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare arbetar med djuretik som en vÀrderingsfrÄga undersöks (1) förskollÀrares tolkning av lÀroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollÀrare arbetar med vÀrderingsfrÄgan djuretik och (3) vilken hÀnsyn de tar till lÀroplanens krav pÄ saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare varav 3 Àr vegetarianer. Analysen baseras pÄ poststrukturalistisk teori och teori om den dolda lÀroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar ocksÄ att förskollÀrarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Bröstcancer Àr ett av de största hÀlsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vÄrdpersonalens bemötande i samband med vÄrd av patienter med bröstcancer. Studien baseras pÄ en litteraturstudie och utgÄr frÄn en kvalitativ analys. Författarna anvÀnde sig av omvÄrdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmÀnsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande kÀnslor, information, tidsbrist, kontinuitet och vÀntetid.