SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

För att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ändamål. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, att personuppgifterna är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella och att alla tänkbara handlingar vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Detta framgår av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur långt sträcker sig rättelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jämfört med den annullerade rättelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet är att väldigt många restförda personer saknar möjligheten att få rättelse av missvisande registrerade uppgifter.

Vår uppdragsgivare för detta arbete var IT-avdelningen på Banverkets huvudkontor. Deras upp-drag till oss var att kartlägga nuläget i ändringshanteringen i systemförvaltningen. Utifrån den kartläggningen skulle vi även utveckla en gemensam process med tillhörande processbeskrivning för ändringshanteringen. Ändringshantering är alla de aktiviteter som uppstår från det att ett förändringsbehov inkommer till dess att förändringen är införd. Banverket har under 2003 arbetat fram en metodik för systemförvaltning, som fortfarande är under utveckling.

Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv.

Syfte: I dagens skolor är målet att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs i den elevgrupp hen tillhör i så stor utsträckning som möjligt. Åtgärder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut på olika sätt, och samtidigt som syftet är att inkludera barn kan de åtgärder som genomförs också fungera som särskiljande. I en social arena som skolklassen på en skola är, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pågår hela tiden ett socialt samspel där barnen påverkar och påverkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrån. Denna studies syfte är att se hur en inkluderande skolmiljö påverkar samspelet mellan barnen i en klass.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebär att nedvärdera en persons mänsklighet och värdighet. Diskriminering är handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orättvis behandling där en människas underlägsenhet betonas. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika länder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem.

Syften med denna studie har varit att ta reda på vad emokulturen består av enligt anhängare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frågeställningen handlade således om vad emokulturen består av och eftersom det är en subkultur grundad runt musik är det självklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar även på annan musik än bara genren emo och det finns flera underkategorier. På liknande sätt är det med den tillhörande klädstilen fashioncore, de klär sig inte enbart enligt detta och de modifierar även stilen på egen hand.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Enligt ett regeringsbeslut från 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillägg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor främja ekologisk hållbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mål var att fastställa en ambitionsnivå för miljöarbetet på Ltu. Regeringens ambition är att föregå med gott exempel och visa för övrigt samhälle och näringsliv att det är möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hållbar utveckling. När övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssätt för en myndighet är legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats är att redogöra för i vilken utsträckning Ltu:s miljöpolicy kan sägas vara legitim.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.