Sökresultat:
185 Uppsatser om Rätt Hyra - Sida 5 av 13
FramgÄngsrik kunskapsöverföring i och mellan projekt - En studie av projektledares kunskapsöverföring inom Locum AB
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Tid- och flödesanalys av undersköterskors arbetsuppgifter. En studie om patienttid, arbetsfördelning och utformning av en vÄrdavdelning
Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vÄrd av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar pÄ vÄrdavdelningen upptar en vÀsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlÀgger undersköterskors roll pÄ en vÄrdavdelning pÄ Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen pÄ hur en framtida utbyggnad pÄ vÄrdavdelningen kan tÀnkas utformas. Metoder som anvÀndes var tidtagning med stoppur, kostnadsberÀkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesomrÄden.Studien erhÄller en kartlÀggning över hur nulÀget ser ut för undersköterskor pÄ en vÄrdavdelning.
Landshövdingarna och lÀnsresidensen
I Sverige rÄder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska lÀnder. Den innebÀr att landshövdingar Àr tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 Àr lÀnsresidens. En förmÄn pÄ pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska lÀnsstyrelser lÀgger sammanlagt nÀstan 28 miljoner kronor varje Är pÄ hyra för residensen.Regeringen stÄr bakom de villkor som finns gÀllande landshövdingars tjÀnstebostÀder och har inga planer pÄ att förÀndra dem för nÀrvarande. Det ansvariga statsrÄdet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger pÄ Enheten för statlig förvaltning, hÀnvisar till symbolvÀrdet i att ha landshövdingar boende i lÀnsresidens.Men alla Àr inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.
Incitament att frivilligt hÄllbarhetsredovisa
I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.
Innovators - vilka Àr de? : Vad kÀnnetecknar en innovator pÄ marknaden för mobila finansiella transaktionstjÀnster?
I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.
Maskinstyrning : Maskinstyrning och dess anvÀndning ur ett geodetiskt perspektiv
Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.
SjöobodsupplÄtelser : kartlÀggning och reflektioner
I uppdrag av KungĂ€lvs kommun har en kartlĂ€ggning gjorts mellan olika kommuner inom BohuslĂ€n samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. KartlĂ€ggningen bygger pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Ăckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, SotenĂ€s och KungĂ€lv. Innan frĂ„geformulĂ€ret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.UtgĂ„ngspunkten med kartlĂ€ggningen har varit att ta reda pĂ„ hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende pĂ„ exempelvis deras upplĂ„telseformer, upplĂ„telsetider, avgifter, avtalsvillkor, anvĂ€ndning och styrning med hjĂ€lp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner pĂ„ hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen bestĂ„r av allmĂ€n information om:- Sjöbodar, definitioner och anvĂ€ndning.- Arrende, dĂ„ den Ă€r en utav de vanligaste upplĂ„telseformerna för sjöbodar, med avseende pĂ„ anlĂ€ggningsarrende och lĂ€genhetsarrende.- Hyra, Ă€r en annan form av upplĂ„telse som anvĂ€nds i ett par kommuner.- Hur det kan fungera nĂ€r kommunen Ă€ger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillĂ€mpas i ett fĂ„tal kommuner.Resultatet Ă€r en sammanstĂ€llning av den information som har tagits reda pĂ„ genom frĂ„geformulĂ€rens svar. Svaren frĂ„n frĂ„geformulĂ€ren informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplĂ„telse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men ocksĂ„ till viss del genom hyra. UpplĂ„telsetiden brukar vara pĂ„ ett Ă„r med automatiskt förlĂ€ngning.
Att bygga ett socialt hÄllbart samhÀlle pÄ ett ekonomiskt och hÄllbart sÀtt : Vad anvÀnder sig byggherrar i Malmö stad, Göteborgs stad, Skanska och föreningen Byggemenskap av för att skapa social hÄllbarhet
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Den likvÀrdiga utbildningen : En granskning av den avdragsgilla lÀxhjÀlpens pÄverkan pÄ utbildningssystemet
I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.
HÄllbart byggande i urbaniseringens tecken ? En studie av det framtida underjordiska byggandet i Sverige
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Gemensamt boende pÄ Sankt Göransgatan
Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.
ĂgarlĂ€genhet: en jĂ€mförelse med bostadsrĂ€tt
Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ĂgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.
Fastighetsobligationer ? PrissÀttningen av sÀkerstÀllda kontra icke-sÀkerstÀllda obligationer pÄ en vÀxande
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Marknadskoncentration: en studie av den svenska mobiltelemarknaden
Den svenska mobiltelemarknaden har under Ärens gÄng innehÄllit endast ett fÄtal företag. Mobiltelemarknaden har pÄ grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrÀmjande ÄtgÀrder för att stÀrka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nÀtÀgande operatörerna frÄn och med den 1 juli Är 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nÀtkapacitet till tredjepartsoperatörer, sÄ kallade tjÀnstetillhandahÄllare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jÀmförelse av marknadskoncentrationen pÄ den svenska mobiltelemarknaden, med avseende pÄ GSM-nÀtet, för Ären 1999 och 2004.
Mobila verksamhetslokaler : En studie om marknadsvÀrderingar
Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..