Ett problem entreprenörer ofta stÀlls inför vid uppstarten av ett företag Àr en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa bÄda. Hur avgörande Àr nÀtverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgÄngsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgÄng? Syftet Àr att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda nÀr denna utgör ett lÀmpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill Àven förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential pÄverkas av att fÄ tillgÄng till bÄde kapital och handgriplig hjÀlp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillÀmpat en induktiv ansats, genom att vi lÄtit studien ha sin utgÄngspunkt i empirin.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till lÀsning, lÀsaktiviteter och deras betydelse för resultat pÄ lÀsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen Àr elever i Ärskurs nio i tvÄ kommuner pÄ fyra skolor. Eleverna har besvarat enkÀter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till lÀsning samt lÀsaktiviteter.  Resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har anvÀnts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, LÀslust och LÀskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat pÄ lÀsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat pÄ lÀsprov och betyg, sÀrskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .

Sveriges skogsindustri Àr beroende av skogsmaskinentreprenörer för rÄvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbÀttra drivningstjÀnsterna Àr det viktigt att företagen i branschen Àr lönsamma. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnÄ goda ekonomiska resultat. Med hjÀlp av grÀnsvÀrden för nyckeltalen avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansÄg vara den viktigaste framgÄngsfaktorn och deras syn pÄ möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbÀttringsomrÄden som pÄverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Detta Àr en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjÀlp av PISA undersökt huruvida förÀldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur pÄverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhÀlle ser familjer ut pÄ flera olika sÀtt och strukturerna varierar beroende pÄ det socioekonomiska kapital förÀldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan ocksÄ se olika ut beroende pÄ vilken vÀlfÀrdsstat man bor i, anledningen till detta Àr att en god vÀlfÀrd ökar möjligheten att klara sig som ensamstÄende förÀlder, vilket i sin tur leder till ett ökat vÀlmÄende. För att visa pÄ stora skillnader valde vi att jÀmföra USA och Sverige dÀr skillnaderna i vÀlfÀrd Àr markanta.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.