För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lÄgkostnadslÀnder mÄste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhÄll (TPU) Àr att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU Àr ett arbetssÀtt dÀr alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier sÄ att utrustningseffektiviteten kan höjas.Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera implementeringen av TPU pÄ ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie pÄ ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkÀter och intervjuer.Ledningens engagemang Àr den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen pÄ ABB Cewe-Control mÄste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förÀndring ska kunna ske.

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har pÄ lÀsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav tvÄ med emotikoner och tvÄ utan emotikoner. Hypotesen Àr att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som lÀser e-postmeddelanden Àn vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehÄllande emotikoner genererade inte större affektiv respons Àn de utan emotikoner..

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommittĂ© för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frĂ€mjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MĂ„nga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hĂ„llit fast vid traditionen att alla aktiebolag mĂ„ste ha ett baskapital. Incitamentet till en förĂ€ndring i Sverige har varit att underlĂ€tta för aktiebolagsbildning sĂ„ att fler företagare fĂ„r möjlighet och rĂ„d att starta bolag av denna form.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebĂ€r att patienter fĂ„r snabbare kontakt med sjukgymnast, fĂ€rre behandlingstillfĂ€llen, samt att arbetsbelastningen för lĂ€kare minskat. Även aspekter sĂ„ som att sjukgymnaster inte hade tillrĂ€ckligt med sjĂ€lvförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkĂ€t anvĂ€ndes. EnkĂ€terna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens lĂ€ns landsting.

I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

Lönsamhet utgör fundamentet för samtliga företags fortlevnad. Det finns en rad faktorer som kan tÀnkas pÄverka företags lönsamhet. Bland dessa faktorer Äterfinns kapitalstruktur, tillika skuldsÀttningsgrad. Viss forskning finns att tillgÄ frÄn sÄvÀl vÀstvÀrlden som utvecklingslÀnder betrÀffande skuldsÀttningsgradens pÄverkan pÄ lönsamhet. Likafullt medför marknadsskillnader mellan lÀnder att utlÀndska resultat inte kan anses generaliserbara till den svenska marknaden.

Den gemensamma valutan euron Àr tÀnkt att möjliggöra friheten för kapital för att pÄ sÄ sÀtt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige stÄr dock utanför den ekonomiska och monetÀra unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ÀndÄ att pÄverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en Ärsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till personer insatta i mitt problemomrÄde.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÀtverksorganisationens betydelse för företagande i en förÀnderlig omgivning och pÄ sÄ sÀtt utöka kunskapen om och intresset för arbete och utveckling i nÀtverksföretag. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ ansats med fokus pÄ intervjuer i form av en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar upp de teoriomrÄden som berör nÀtverksorganisationer och dess lösningar och problem. Slutsats: Genom ett proaktivt förhÄllningssÀtt till tillvÀxt, sitt intellektuella kapital samt de förÀndringar som sker inom branschen tillgodogör MÀklarhuset sig en stor konkurrensfördel. Allt tyder pÄ att den företagsform som nÀtverket utgör Àr ett mycket slagkraftigt alternativ i det aktuella fallet, och att nÀtverk som organisations typ över lag utgör en mycket viktig del i företagsvÀrlden i det förÀndringsklimat som idag rÄder..

Diskussionen om att ÄskÄdliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen Àr i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiomrÄdet och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frÄgan Àr om humankapitalet skall redovisas i balansrÀkningen eller om humankapitalet bara skall ÄskÄdliggöras som tillÀggsinformation. Det handlar om att pÄ ett rÀttvisande sÀtt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets vÀrde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar tvÄ IT-företags synpunkter angÄende redovisning av humankapitalet i Ärsredovisningen.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding..

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaRŸ) i PrimÀrvÄrden i Landstinget Uppsala LÀn (LUL) 2009.Metod: Insamlad data frÄn förskrivare, pÄ 26 vÄrdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanstÀlldes med hjÀlp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data frÄn receptet om patienterna (kön, Älder), ordinationen (förskrivningsorsak, trÀningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vÄrdcentral samt förekomst av ordination med hÀnvisning till stöd av friskvÄrdslots.Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primÀrvÄrden i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vÄrdcentral i primÀrvÄrden med en spridning pÄ vÄrdcentralnivÄ mellan 0,04 % till 2,45 %. MedelÄldern för hela populationen Àr 49 Är (Äldersspann 18-86 Är).