I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att gÄ bakom kulisserna pÄ olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda pÄ hur olika mediearbetare ser pÄ makt och inflytande och Àven fÄ klarhet i vad det Àr som krÀvs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förstÄelse hur det ser ut inom mediebranschen och pÄ det sÀttet förbereda nya mediearbetare pÄ framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, frÄn filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var mÀn, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom frÄn ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin anvÀndes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fÀlt. Vad som kom fram under undersökningen, enligt vÄra intervjupersoner, var att ett starkt nÀtverk Àr en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestÀmmer branschens villkor Àr de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man mÄste vara beredd pÄ att jobba hÄrt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det Àr nÀstan viktigare att kunna arbeta hÄrt Àn att vara professionell..

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel dĂ€r jag beskriver medborgardeltagandets förutsĂ€ttningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.