Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

FörvÀrvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jÀmfört med mÀn. I föreliggande studie anvÀndes etablerade sjÀlvskattningsinstrument för att undersöka hur sjÀlvskattad stress Àr relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tÀtort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande smÄbarnsmammor med minst ett barn under 12 Är. Resultatet indikerar ett samband mellan smÄbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock Àr det sÀrskilt markant i tÀtorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, sÀrskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Den snabba tillvÀxten av organiserad brottslighet under de senaste tio Ären ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan pÄ brottsförekomst ? ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens pÄverkas av förekomsten av kriminella MC-gÀng. En panel med kommundata för Ären 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som anvÀnds för att undersöka effekterna av kriminella MC-gÀng pÄ ett antal brottskategorier.

Purpose ? The purpose of this thesis is to develop a total cost model for container transports and create a tool that calculates a suitable transport quantity from an economic view, which fulfills the demands on delivery service. To achieve this purpose the following questions will be answered:Which costs are affected by the decision between the two transport alternatives LCL and FCL?   How does the decision of sending product LCL or FCL influence the delivery service?  How can a tool be constructed to simplify the decision-making process regarding the choice of sending products LCL or FCL?  Method ? A total cost model was developed. This model is supported from existing literature.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsÀgbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehÄllen vakenhet Àr en högt önskvÀrd egenskap oavsett anestesiform. Det rÄder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ ÄterhÀmtning. syftet med studien var att jÀmföra patienters tidiga postoperativa ÄterhÀmtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Purpose ? The purpose of this thesis is to develop a total cost model for container transports and create a tool that calculates a suitable transport quantity from an economic view, which fulfills the demands on delivery service. To achieve this purpose the following questions will be answered:Which costs are affected by the decision between the two transport alternatives LCL and FCL?   How does the decision of sending product LCL or FCL influence the delivery service?  How can a tool be constructed to simplify the decision-making process regarding the choice of sending products LCL or FCL?  Method ? A total cost model was developed. This model is supported from existing literature.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.