Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

IdrottsvÀrlden har förÀndrats de senaste decennierna pÄ grund av den kommersiella utveckling som har skett. Fotboll som Àr vÀrldens största sport och engagerar miljontals av fans runtom i vÀrlden. De största klubbarna i vÀrlden omsÀtter miljardbelopp medan de största klubbarna i Sverige (exempel IFK Göteborg och Elfsborg IF) omsÀtter omkring 100 miljoner vardera.Sportsliga resultat leder i regel till ökade publik och sponsorintÀkter vilket i sin tur leder tillbÀttre ekonomi. NÀr det kommer till fotbollsklubbars sportsliga roll fÄr klubbens trÀnare en central roll i sÄvÀl medgÄng som motgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersökaelitfotbollstrÀnares fotbollspelarbakgrund och se hur den har haft pÄverkan pÄ deras karriÀrsom trÀnare.

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

Att hantera de skillnader i lÀskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart Àr en av de största utmaningarna i skolÄr ett. Genom en kvalitativ studie bestÄende av sex intervjuer med verksamma grundskollÀrare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjÀlpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur nÄgra grundskollÀrare ser pÄ och arbetar med individualiserad lÀsundervisning i skolÄr ett. Jag ville ocksÄ lyfta frÄgan om i vilken mÄn det Àr möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas instÀllningar, vilka jÀmfördes med deras arbetssÀtt.Det resultat jag har fÄtt fram visar pÄ tvÄ grupper av pedagoger.

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter Àr möjligheten att snabbt fÄ in nytt kapital i bolaget. NÀr en warrant Àr anvÀnd mÄste Àgaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel anvÀndas till förvÀrv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbÀttra kreditvÀrdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissÀttningsmodell för optioner och warranter Àr Black-Scholes modellen. Denna modell Àr den mest spridda och anvÀnda i vÀrlden för att rÀkna ut vÀrdet pÄ alla typer av optioner.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och hollÀndska bolag, samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingÄr observationer av 488 Ärsredovisningar. I sekundÀrdata ingÄr de fyra oberoende variablerna land, Är, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjÀr sannolikhetsmodell har anvÀnts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lÀgre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.

Fokuset i denna uppsats ligger pÄ att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas Äterintegrering i samhÀllet via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmÄga att integrera sig i samhÀllet stÀrker deltagarens egen roll i samhÀllet, Àndrar dennes attityder mot sig sjÀlv och andra samt ökar kommunikationsförmÄgan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förstÄelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvÄrar unga vuxnas integrering i samhÀllet. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och Àr en del av socialtjÀnsten. Verksamhetens mÄl Àr myndighetssamverkan kring unga vuxna i Äldrarna 18-29.

År 2008 drabbades stora delar av vĂ€rlden av en finanskris. Avstampet var de sĂ„ kallade subprimelĂ„nen, dvs. lĂ„n utan sĂ€kerhet, som gjorde att lĂ„ntagarna inte klarade av att fortsĂ€tta amortera pĂ„ sina lĂ„n. Situationen resulterade i att lĂ„ntagarna blev tvungna att sĂ€lja den belĂ„nade bostaden till ett lĂ€gre vĂ€rde Ă€n de rĂ€knat med frĂ„n början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begrĂ€nsades inte enbart till USA, utan spreds vĂ€rlden över dĂ„ banker vanligtvis opererar pĂ„ en internationell nivĂ„.

This master thesis examines sport habits among young people and a view of their future in sports. Research has shown that the majority of youth leave sport clubs during adolescence. The thesis questions were: How physically active are young people? Which sports do they practice? Regarding their future in sports, what kind of aspirations do the young people have? Are there any barriers that could complicate their involvement in these activities? These questions were examined by analyzing if there were any differences between boys and girls, youth in different grades and youth with Swedish or foreign backgrounds. Pierre BourdieuÂŽs theoretical framework about sports and economic capital has been used as a research framework.

Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i vÀstvÀrlden de tvÄ senaste Ärtionden vilket innebÀr stora kostnader för samhÀllet och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts sÄ kommer efterfrÄgan pÄ vÄrdresurser för fallolyckor att nÀstan fördubblas inom nÄgra decennier. Syfte: Att granska om anvÀndandet av höftskyddsbyxan hos Àldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som Àven tittat pÄ compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan vÀrderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanstÀlldes.

I arbetet undersöks portfolio, som Àr en metod som anvÀnds i skolan för att eleverna skall bli medvetna om sitt eget lÀrande..

PÄ dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast fÄr jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande Àr att anvÀnda sig av kontakter. Dessa underlÀttar vÀgen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, rÄd och referenser som Àr till hjÀlp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer inom olika branscher har nÄtt sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras pÄ sex stycken intervju dÀr respondenterna Àr jÀmt könsfördelade, det vill sÀga att tre av dem Àr kvinnor och resterande tre Àr mÀn. Dessa Àr i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.