Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Denna studies syfte Àr att undersöka och problematisera hur betygssÀttningen i skolan kan göras mer rÀttvis. Detta görs utifrÄn ett empiriskt underlag bestÄende av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap. Intervjuerna analyseras utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt om vad rÀttvis betygssÀttning bestÄr i och vilka krav detta stÀller pÄ lÀraren. Resultatet visar att lÀrarna tvivlar pÄ att betygen Àr rÀttvisa. LÀrarnas eget synsÀtt pÄ rÀttvisa gÄr bortom formella krav pÄ likvÀrdighet och opartiskhet.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Uppsatsen undersöker tillgÀngligheten pÄ lÀromedel i Àmnet musik. FrÀmst dÄ inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklÀrare och tvÄ rektorer. Vi stÀllde frÄgor rörande behovet av lÀromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn pÄ lÀromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de sjÀlva anvÀnder sig av för lÀromedel.

Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal nyemissioner tillsammans med tolkningssvÄrigheter av gÀllande regelverk anses föreligga. Vidare hÀvdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska lÀnder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jÀmförelse har gjorts med ett antal europeiska lÀnder för att utröna huruvida pÄstÄendet stÀmmer.

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

 Efter Ätskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lÄn kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frÄgan i debatten, om varför unga vuxna sms-lÄntagare hamnar hos Kronofogden.Sms-lÄn etablerades pÄ den svenska marknaden i början av 2006 och karaktÀriseras frÀmst av lÄga lÄnebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer pÄ den svenska marknaden som tillhandahÄller denna typ av kredit. Sms-lÄn har Àven etablerats pÄ den danska marknaden under mars mÄnad, 2008.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att med hjÀlp av intervjuer och olika typer av sekundÀrdata belysa hur sms-lÄntagarens lÄnemönster ser ut. Vi vill Àven ge konkreta förslag till företag, myndigheter och lÄntagare om hur hanteringen av sms-lÄn kan förbÀttras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

Bakgrund: Med införandet av IFRS Är 2005 tillkom en mÀngd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osÀkerhet förelÄg gÀllande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. DÀrtill finns risken att företagen utelÀmnar information baserat pÄ subjektiva antaganden. Nu Àr det upp till bevis: Har företagen förbÀttrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134?Syfte: Syftet Àr att undersöka om företagen har förbÀttrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS Är 2005.

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/OmvÄrdnad - Eget arbete.

Matkompaniet Àr en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter frÄn helavÀrlden men framförallt stora mÀngder ifrÄn Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehÄlla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag mÄste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan Àven för deextrakostnader som det medför dÄ de mÄste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakÄt i tiden kunde det utlÀsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett vÀldigt högt lagersaldo. De berÀknades att tÀcka förvÀntad efterfrÄgalÄngt fram i tiden.

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.