Sök:

Sökresultat:

4302 Uppsatser om Räntabilitet pć eget kapital - Sida 2 av 287

Utlokalisering och lönsamhet - En studie i svenska tillverkningsföretag

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..

Skulder vs. Lönsamhet : en studie av företags koncernredovisningar pÄ Nasdaq OMX large cap

Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..

Upplysningar och avkastningskravet pÄ eget kapital [Hur pÄverkas avkastningskravet pÄ eget kapital av upplysningsnivÄn i Ärsredovisningar respektive delÄrsrapporter]

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.

Förmögenhetsredovisning inom ideella sektorn: en fallstudie av tre ideella föreningar

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.

Vilka faktorer pÄverkar företagens val av kapitalstruktur?: en kvantitativ studie av företag inom trÀindustribranschen i Norrbottens- och VÀsterbottens lÀn

Företagens kapitalstruktur Àr den mix av eget kapital och skulder som Äterfinns i den högra sidan av balansrÀkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsÀttningsgraden, det vill sÀga förhÄllandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det Àr dock omdiskuterat vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkÀt undersöka ett antal faktorer som kunde tÀnkas pÄverka företagens finansiering.

Hur arbetar fastighetsmÀklare med att förbÀttraförtroendet för fastighetsmÀklarbranschen?

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Incitamentsprogram - till gagn för Àgarna?

ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Åsikterna om behĂ„llningen av incitamentsprogram gĂ„r isĂ€r. Ett argument som ofta anvĂ€nds pĂ„ bolagsstĂ€mmor för att fĂ„ aktieĂ€gare att godkĂ€nna bonusprogram Ă€r att dessa i slutĂ€ndan kommer att gynna dem genom att de fĂ„r en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dĂ„ i att bolag som lockar med bonusprogram fĂ„r sina anstĂ€llda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bĂ€ttre Ă€n konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sĂ„dana program och respektive bolagskategoris vĂ€rdeutveckling utifrĂ„n specifika nyckeltal ser ut för att dĂ€rigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bĂ€ttre vĂ€rdeutveckling Ă€n företag som inte har det.Med vĂ€rdeutveckling avses omsĂ€ttningstillvĂ€xt och avkastning pĂ„ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrĂ„n ett positivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och ett analytiskt perspektiv.

Kontroll, lycka och Àckel : En kritisk diskursanalys av hÀlsobudskap i media

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Redovisningsinformationens vÀrderelevans : En jÀmförande studie innan och efter införandet av IFRS i Sverige

Problem: Hur pĂ„verkar bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital och redovisat resultat, marknadsvĂ€rdet för svenska bolag? Är dessa nĂ€mnda mĂ„tt att anse som vĂ€rderelevanta och i sĂ„ fall har de blivit mer eller mindre vĂ€rderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer anvĂ€ndbar för de aktörer som vĂ€rdesĂ€tter bolagen pĂ„ aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen anvĂ€nt oss av teorier som vi anser Ă€r relevanta och applicerbara pĂ„ vĂ„r studie. Samtliga teorier Ă€r: Definition av vĂ€rderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt Ă€r ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: BĂ„de korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, dĂ€remot har lutningskoefficienterna blivit nĂ„got lĂ€gre.Slutsatser: UtifrĂ„n resultaten kan vi konstatera att vĂ€rderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat Ă€r det mĂ„tt som har högst vĂ€rderelevans dock har bokfört vĂ€rde pĂ„ eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

Har skuldsÀttning en positiv effekt pÄ företagets vÀrde? : - En studie över tretton svenska industriföretag pÄ Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap

Börsnoterade företag stÄr inför en viktig uppgift nÀr det ska bestÀmma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lÄn upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital frÄn företagets aktieÀgare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjÀlp av skulder dÄ kostnaderna för dessa (rÀntor) Àr avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgÄr ifrÄn att eftersomdenna avdragsmöjlighet för rÀntor finns borde en högre skuldsÀttningsgrad ge en högre vinst ochdÀrmed ett högre företagsvÀrde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsÀttningsgrad och deras företagsvÀrde under perioden 2000-2009.

Behovet av eget kapital vid köp av jordbruksfastighet :

My purpose with this study was to find out if it is possible to buy a farm today for a person who want to start a farm but has very little own capital. In old study?s they have come to the conclusion that you will need at least 20 % own capital to succeed to management the farm. But in the last year the cost for arable land approxley has increased with 30 % in Sweden and the crops have doubled in price. So it would be interesting to see if the banks have a new vision on the need of the own capital when you buy a farm. I have chosen two different farms who was for sale in Östergötland, one dairy farm and the other farm was a plant farm.

Prognostisering av rÀntabilitet pÄ eget kapital - FörbÀttras möjligheten att prognostisera rÀntabilitet pÄ eget kapital om hÀnsyn tas till earnings management

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

Kapitalstruktur- likheter och olikheter mellan tre branscher

I studien kom vi fram till att kapitalstrukturen inte alltid Àr uppbyggd pÄ ett likartat sÀtt.UtifrÄn de valda förtagen i IT branschen pÄvisas det att kapitalstrukturen inte Àr utformad pÄ samma viss. TjÀnsteföretagen pÄvisar en likartad kapitalstruktur med avvikelse frÄn företaget New Wave. DÀremot i Industri branschen var kapitalstrukturen utformad pÄ en likartad modell..

Avkastning som mÄl, diversifiering som verktyg för en lönsam styrelse

Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.

Samband mellan teknisk effektivitet och rÀntabilitet pÄ eget kapital : en effektivitetsstudie pÄ svenska mjölkföretag mellan Ären 2009 ? 2011

Syftet med den föreliggande studien Àr att med hjÀlp av jordbruksekonomiska undersökningen mellan 2009 ? 2011 analysera hur teknisk effektivitet pÄverkar rÀntabilitet pÄ eget kapital i svenska mjölkföretag. Mjölkföretagen i Sverige visade under 2011 sÀmre resultat, vilket förklaras frÀmst av lÀgre avrÀkningspris pÄ mjölk. Efter 2006 har avrÀkningspriset pÄ mjölk fluktuerat kraftigt i Sverige. Avsalu priset pÄ spannmÄl har efter 2007 fluktuerat kraftigt, vilket kan förklara ett högre pris pÄ foder.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->