I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

MÀnniskor verkar tro att de Àr vanliga och som alla andra, men Àr det verkligen sÄ eller tillskriver vi andra vÄra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. MÀnniskor tenderar att tro att andra reagerar pÄ samma sÀtt som de sjÀlva gör, och dÀrmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen anvÀndes en enkÀtstudie som ungdomar pÄ en högstadieskola fick besvara. I enkÀten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.

VĂ„rt syfte med denna uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n fallstudier identifiera hur förĂ€ndringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, pĂ„verkar företagens resultat samt förĂ€ndrar jĂ€mförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehĂ„ller en fallstudie som prĂ€glas av en kvalitativ metod vilket innebĂ€r en djupare förstĂ„else av det vi studerar. ÖvergĂ„ngen till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsĂ€ttningar Ă€ndĂ„ att göra olika antaganden, vilket försvĂ„rar jĂ€mförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet pĂ„ noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förstĂ„else i företagets verksamhet..

Studien Àmnar undersöka vÀrderelevansen för goodwill-nedskrivningar betrÀffande företag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Studien Àr en Äterupprepning av en tidigare studie utförd pÄ den brittiska marknaden. Goodwill har lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgÄ förÀndringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingÄr i studien Àr noterade pÄ OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.FrÄn Ärsredovisningar har data gÀllande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestÄende aktier samlats in. I studien anvÀnds associationstest med hjÀlp av mulitivariat regressionsanalys.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan pĂ„ sĂ„ngelevers förmĂ„ga att ta ansvar för sitt eget lĂ€rande. Som forskningsfrĂ„gor har jag ytterligare reflekterat över hur lĂ€rarens olika undervisningshandlingar pĂ„verkar eleven till sjĂ€lvstĂ€ndighet och förmĂ„ga till reflektion. Även Ă„terkopplingens och bedömningens anvĂ€ndning för att pĂ„verka lĂ€randet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lĂ€rarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sĂ„ngpedagoger har fĂ„tt utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frĂ„gestĂ€llningar.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Prisutvecklingen pÄ smÄhus I Stockholms lÀn har varit kraftig under de senaste Ären. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms lÀn som genererar den högsta avkastningen pÄ eget kapital med hjÀlp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda pÄ hur de olika variablerna förhÄller sig till prisutvecklingen har vi anvÀnt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi dÀrefter fÄtt fram har speglat hur vÀl variablerna har haft samband med undersökningen.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.