Syfte: Syftet är att få ökad kunskap om förändring i hälsa och sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohälsa som bedömts av ett multidisciplinärt team. Ohälsa avser depression, ångest och utmattningssymptom samt hälsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anställd inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands Län.Metoder: Jämförelse av sjukskrivningsgrad och hälsoläge vid, och 6 månader efter bedömning av ett multidisciplinärt team inriktat på stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mäta förändring i psykisk ohälsa är 3 självskattningsformulär, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.Självskattningsformuläret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 månader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frågor om sjukskrivningsgrad och hälsoläget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. Hälsoläget förbättrades hos mer än 50 % 6 månader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat från fem till en och de med ångest enligt HAD från åtta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poängmedelvärde på SMBQ Globalskalan.Välbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poäng över 100 ökade från tre till åtta och de med poäng 95 eller lägre minskade från fjorton till tio.Slutsats.

This study is predominantly qualitative. It is also descriptive to a large extent and notoriented towards hypothesis-testing. The study aims at studying what has influenceddigitization of old Swedish dramatical works through the Dramawebben projekt, whilefocusing on the technical solutions. Four different data collection methods have been applied.Interviews and a Questionaire with open-ended questions were the two primary tools. Adocument analysis and observations were applied as well.Examples from earlier research to relate to questions about digitization as an institutional andsocietal practice are presented.

Juverinflammation (mastit), oftast orsakad av en juverinfektion, är en betydelsefull sjukdom hos får och den vanligaste utslagsorsaken hos svenska tackor registrerade i Fåravelförbundets avelsregister. För att kunna förebygga juverinfektion är det viktigt att ha kunskap om riskfaktorer för juverinfektion. Det finns dock få studier som undersökt detta och mer kunskap om riskfaktorer för juverinfektion behövs. Syftet med denna studie var att försöka undersöka möjliga riskfaktorer för juverinfektion hos svenska tackor med kliniskt friska juver. Vidare var syftet, att med hjälp av en utskickad enkät, undersöka svenska fårägares kunskaper om och attityd till mastit som sjukdom. Mjölkprover från 753 tackor i 22 svenska kött- och pälsproducerande fårbesättningar togs vid lamning och/eller avvänjning mellan juni 2013 och augusti 2014. Ett protokoll för juverundersökning och tackdata fylldes i för samtliga provtagna tackor.

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data.Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan.