Following the wake of the AIDS-catastrophe in the beginning of the eighties, homosexual men or 'men who have sex with men' (MSM) have been barred from donating blood throughout the planet. In this thesis I look into the different discourses at play in the context of creating the legal framework for blood donation in Sweden. Genealogically tracing the emergence of the category of MSM and mapping how the category is brought to use in contemporary negotiations on blood safety, I scrutinize how scientific truth is established within blood transfusion practice. I argue that the rationality of risk group exclusion is contingent on economical grounds, and that the foucauldian concept of biopolitics could productively be used to understand this rationality. In particular, the concept of the 'biopolitics of blood' can be employed in order to understand the reluctance from the involved actors to acknowledge the heteronormative consequences of the legal framework of contemporary blood donation..

The purpose of this study is to identify and make attitudes among social workers towards homosexual and bisexual people visible, examine how these attitudes relate to their actions in their professional role and how these attitudes and actions can be understood by theories of heteronormativity and power. The study is a cross-sectional quantitative survey in the form of a questionnaire completed by social workers. The result shows that there are two groups among the social workers. One larger group that reproduces a norm of acceptance toward homosexual and bisexual people and one smaller that reproduces a heterosexual norm. This reproduction of heteronormativity increases the risk for homosexual and bisexual people to be made invisible and treated more negatively in contact with social workers, which in turn can lead to worse health among the clients..

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori.

I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Detfinns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmedstämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bärs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger på ett antal tryckta litterära verk som berör ämnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan på den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta på kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framställts som avvikande i förhållande till mannen. Vi frågar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar.Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller.Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt..

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ?Jämställda Kommuner?. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

Bakgrunden till denna studie var att tvåsamhet ses som norm för hur kärleksrelationer ordnas i dagens samhälle. Polyamori innebär att ha eller att kunna ha flera kärleksrelationer samtidigt, och med bakgrund av tvåsamhetsnormen var studiens syfte att explorativt undersöka vad polyamori innebär, hur det kan förstås utifrån tvåsamhetsnormen samt hur det utmanar den. Kvalitativa intervjuer med öppna, berättande frågor genomfördes med två informanter som har ett polyamoröst förhållningssätt till kärleksrelationer. Begreppet queer och queerteori användes för att förstå empirin, samt den tidigare forskningen på området. Resultatet av studien visade att polyamori som relationsform innebär reaktioner, oförståelse och begränsningar utifrån sociala, strukturella, moraliska samt maktordnande aspekter.

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen är en slags diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.