Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Idag börjar personliga tränare kännas igen som en stor del av friskvården och har nu uppmärksammats vara en resurs för att främja hälsa.Syftet med detta arbete är att studera personliga tränares erfarenhet av hälsa när det kommer till utbildning, sin egen hälsa och hälsa i relation till sitt yrke.Det genomfördes fem individuella intervjuer med personliga tränare för att samla in material. Intervjuerna transkriberades och resultatet tematiserades där kärncitat valdes ut för att illustrera var tema. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån dessa teman med en teoretisk utgångspunkt komponerad genom begrepp av Pierre Bourdieu.Resultatet av intervjuerna visar på en helhetsyn av hälsa. Hälsan ses som en resurs för att kunna leva livet. Den hälsa de olika personliga tränarna upplever är något som formats under livs- och yrkeserfarenhet.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

Denna rapport är en C-uppsats där en fallstudie har gjorts för företaget Konga Bruk AB. Där en kartläggning har gjorts av utnyttjandegraden och tillgängligheten för tre svetsrobotceller i fabriken. Kartläggningen visade att vissa störningar uppkommer frekvent, den största orsaken visade sig vara att personalen lägger stor del av tiden på att hantera ingående och färdigt material till och från robotcellen, samt att de bytena utav fixturer i roboten också upptar en viss tid. Förslag som kan reducera dessa störningar är att tillföra en extra resurs som sköter materialhanteringen.Frekvensstudie, OEE; Utnyttjandegrad, Tidstudie, SMED..

Vilket motiv och vilken metod som används för att bevara ekosystem, växt- och djurarter har skiftat under olika epoker. Idag skyddas naturreservaten genom mer eller mindre lyckade metoder, och för att lyckas behövs olika faktorer uppfyllas. I skogsreservatet Thuma i Malawi arbetar en ickestatlig organisation med att bedriva ett naturvårdsprojekt med syfte att rehabilitera områdets ekosystem. Fokusen, i denna deskriptiva studie har varit huruvida den historiska utvecklingen inom naturvården, från stängsel och utestängande till involverande och deltagande, mot Community-based conservation, har fått genomslag i naturvårdsförvaltandet av Thuma samt hur dessa strategier påverkar befolkningen runt reservatet. Genom observationer och intervjuer med bland annat by-överhuvuden, reservatarbetare och företrädare för förvaltarorganisationen har situationen i och kring reservatet kunnat kartläggas.

SammanfattningPå grund av ökad konkurrens måste företag öka sin konkurrenskraft. Ett sätt för företag att öka sin konkurrenskraft är att utnyttja de resurser de besitter på ett mer effektivt sätt. Hur ett producerande företag styr sin produktion påverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att välja hur de partiformar och belägger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur en modell för partiformning och beläggning av artiklar med varierande efterfrågan i ett produktionssystem där kapacitetsbrist råder kan se ut.Arbetet är en fallstudie där partiformning och beläggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nå en djup förståelse för problemet.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen..

SAMMANFATTNINGAntalet multisjuka äldre ökar på vårdenheterna. Hjälpbehovet är ofta stort då många inkommer undernärda, uttorkade, har konfusion eller inte klarar utföra dagliga aktiviteter självständigt. De multisjuka patienterna har ofta fler åkommor med en eller fler organsvikter och kan kräva akuta insatser. Enligt socialstyrelsen är inte egenvården väldokumenterad i journalsystemen trots det ökade behovet. Antalet äldre multisjuka ökar samtidigt som det allt vanligare förekommer hospitalisering och komplikationer i vårdandet.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen.

Den här uppsatsen behandlar frågor om hur individer söker skönlitteratur. Hur väljer människor att läsa det de läser? Vilka strategier använder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur på biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgå en tillräcklig resurs för låntagare när de söker litteratur på biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering är verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idéer om hur biblioteken kan använda sig av andra vägar för att presentera läsare med böcker som passar deras behov..

Mobila lösningar blir allt vanligare och appar kan utvecklas för att hjälpa mobilanvändaremed det mesta. Att utveckla appar är populärt och kan göras i en mängd olika språk ochutvecklingsmiljöer, och projektet har haft som mål att både utveckla en användbar appoch utvärdera en sådan utvecklingsmiljö.PaddelAppen som utvecklats i projektet fyller ett tomrum genom att vara en resurs förpaddelintresserade. Samtidigt har utvecklingsarbetet resulterat i en utvärdering av utveck-lingsmiljön Xamarin, som använts tillsammans med Visual Studio för att plattformsobe-roende utveckla appen för både Android och Windows Phone..

Denna rapport är en C-uppsats där en fallstudie har gjorts för företaget Konga Bruk AB. Där en kartläggning har gjorts av utnyttjandegraden och tillgängligheten för tre svetsrobotceller i fabriken. Kartläggningen visade att vissa störningar uppkommer frekvent, den största orsaken visade sig vara att personalen lägger stor del av tiden på att hantera ingående och färdigt material till och från robotcellen, samt att de bytena utav fixturer i roboten också upptar en viss tid. Förslag som kan reducera dessa störningar är att tillföra en extra resurs som sköter materialhanteringen.Frekvensstudie, OEE; Utnyttjandegrad, Tidstudie, SMED..

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Abstract: In this study, I have searched for answers to whether teachers use pictures in their teaching with the purpose of making education easier. Can we use the pictures with a pedagogic purpose? In this study, I have interviewed middle-school teachers concerning this subject.My results show that teachers actually use pictures in order to make the education easier for pupils but they do not do it very often. They think that they do not have the time to look for the good pictures that go with their subject and that they can show in the classroom. They also think that the pictures in the textbooks are good enough and they do not discuss the pictures very much.