Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som är anpassad efter deras behov på det särskilda boendet. Med en funktionell och tillgänglig trädgård, en lockande och restorativ utsikt och naturelement i innemiljön, skulle de äldre få möjlighet att ta del av naturens positiva, hälsofrämjande effekt. Syftet med studien var att undersöka äldres möjligheter till naturkontakt på det särskilda boendet, där deras utemiljö, utsikt och naturelement i innemiljön studerades. Metoden var en miljöanalys av samtliga särskilda boenden (n=6) i en småstadskommun, samt av äldreboendet Vigs Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet visar att flera särskilda boenden har trädgårdar som erbjuder kvaliteter som är viktiga för de äldre, men tillgängligheten är så dålig att de äldre inte kan använda någon av trädgårdarna självständigt. Det särskilda boendet erbjuder utsikt mot natur och den egna trädgården, men naturelement i innemiljön är en resurs som inte utnyttjas.

Textilåtervinning är mycket aktuellt, främst för syntetiska fibrer då dess framställning påverkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk källa som är en ändbar resurs. Återvinningsindustrin för textilier fungerar i dagsläget inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, från PET-flaskor eller textilier har funnits i ca 10 år men nu börjar även återvunnen polyamid lanseras på marknaden. Denna rapport ger en överskådlig bild över textil- och polyamidåtervinning.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Patientdelaktighet i vården har visat sig resultera i förbättrade behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan få en fördjupad insikt i patientens livsvärld och förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bättre förutsättningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hälso- och sjukvård. Metoden var en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsgruppen är sedan tidigare.

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och träna ett skyttekompani i framtiden inom några områden. Den skall med hjälp av några av de grundläggande förmågorna ge svar på hur vi organiserar, utbildar och tränar idag samt analysera om några förändringar bör ske för att skapa ett bättre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundläggande förmågorna; ledning, rörlighet och uthållighet. Uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i bland annat Arméns utvecklingsplan och studien Verkan Mot Markmål. Litteraturstudier har även genomförts av andra studier och dokument. Även två stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagsläget respektive framtiden för ett skyttekompani.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ?Sorry Handels ochChalmers?.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ?bara få vara mamma?? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.