Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

När en innovatör skall realisera sin idé är det många viktiga beslut som måste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas är det många som söker hjälp hos dem med kunskap inom det aktuella området. En möjlighet för innovatören är att kontakta en inkubator. Inkubatorn är en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rådgivning samt ett nätverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten är att inkubatorns tillgångar skall hjälpa innovatören att utveckla och realisera sin affärsidé.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap?Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang.Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ?vara med i snacket?.Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Denna studie syftar till att undersöka användares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras användningsområden för att få en djupare förståelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och självpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier påverkar människors vardag och interaktionen i samhället. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framställa sig på ett önskvärt sätt på sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie består av totalt sex intervjuer med personer i olika åldrar. Vi har använt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats är att användares interaktion på sociala medier i många avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, då normer från det övriga samhället ständigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya användare. Institutionaliserade användningsområden för olika interaktionsverktyg används som logisk utgångspunkt i hur verktygen används och tolkas, exempelvis hur användare genom dessa kan prenumerera på och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

Människan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgängliga platser. Jag fascineras av denna strävan, varför beger vi oss ut i naturen och kämpar mot vädrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet är en vandringstuga i Kittelfjäll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten är känd som Sveriges minimecka för offpistskidåkare.

Dark Tourism är en reseform som länge studerats men som ännu inte har någon enhetlig definition. Begreppet innefattar resor till forna slagfält, mordplatser, kyrkogårdar, platser där kända personer dött, minnesplatser, evenemang och utställningar med reliker och annat återskapande av döden. Då resor till Dark Tourism attraktioner blivit en allt mer populär reseform har vi genom den här studien valt att studera vilka bakomliggande intressen och anledningar som gör att människan väljer att besöka en Dark Tourism attraktion. Underlaget till studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med personer som besökt Dark Tourism attraktioner samt två berättelser av våra egna erfarenheter av ett besök vid en attraktion.Studiens resultat visade att det finns olika faktorer som påverkar varför turister reser till en Dark Tourism attraktion. Vi kunde däremot genom studien se att det fanns två faktorer som främst spelade in.

Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlägga invånarnas intresse för ett kommunalt hälsofrämjande kostarbete i Kungsbacka kommun. Utgångspunkt finns i de nationella folkhälsomålen såväl som i Kungsbacka kommunfullmäktiges prioriterade mål för demokrati och hälsa. En i huvudsak kvantitativ enkät utformades för att svara på om invånarna är intresserade av kommunens kostarbete och i så fall hur de vill ta del av ett sådant arbete. Enkäten delades ut i pappersform på valda platser samt publicerades som en webbenkät på kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nå ut till invånare från olika delar av kommunen och i olika åldrar. Sammanlagt 167 personer svarade på enkäten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade.Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna.