Uppsatsen handlar om Location-Based Services (LBS) vilket ärapplikationer / system som använder en specifik position på jordklotetför att leverera information om dess omgivning till användaren. Dessaapplikation använder sig ofta av ett lokaliseringssystem för attlokalisera användarens aktuella position men användaren kan ävenmanuellt specificera den position som är av intresse. Dessa tjänster ärkomplexa att utveckla då det är många olika parter och system sommåste samarbeta för att det hela ska fungera. Uppsatsens problem äratt genomföra en förundersökning till utvecklandet av en mobilreseguide vilken ska användas av personer som vill erhålla fakta omde platser som besöks vid resor och utflykter i naturen.Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod därintervjuer har använts som primär datainsamlingsteknik. Intervjuer hargjorts på 6 olika respondenter i blandade åldrar och kön med detgemensamma intresset att de alla tycker om att resa.

Jag valde att skriva om ersättare för alm då jag sett almar av olika slag dö bort och försvinna i städer, parker och andra platser med ett snabbt förlopp på grund av almsjukan. Under sommaren 2008 när jag arbetade med att inventera alm och almsjuka på Gotland väcktes frågan om vilket träd som skulle kunna ersätta almen..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

The vizualisation and creating of places is an essential part of physical planning. The notion of places as placeless, is likewise of importance for the creating of places. Some tendencies concerning architecture like modernism, as well as constructions whome don´t fit in their landscape, have contributed to the benaming and experience of places as placeless. Phenomenon as globalization and post-industrialism have in some cases conduced to the withering of the sense of place. With starting-point in litteraturestudies, observations of places and interviews, this is a lucubration concerning the means of placelessness in physical planning.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

This project explores how artificial landscapes as parks and squares above ground can save space by using the vertical voids in urban environments and how they can create spatial and social as well as ecological qualities and connections. Hybrid landscapes are a phenomenon of current interest within the field of architecture and urbanism. Architecture as surface, where facades and roofs become possible to tread, is a relatively recent occurence that has over the past few years become an increasingly common sight in architectural magazines and on international architecture exhibitions. Many of my selected reference projects have often been associated with sensational contemporary design trends generated by advanced computer software. But the phenomenon is also a result of other different currents of change that exist within today?s society, such as densified cities with a lack of open space, which is also expressed in architecture.

Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård.

Digital artefacts such as smartphones have become an intricate part of our daily lives both private and professionally. They have evolved from doing simple tasks to become a form of expression, as well as acting as a gateway to the digital world of connections. We rely on various technology such as Wi-Fi networks to connect with others. They in turn have become more available and today, many establishments offer free network to their customers. With these developments comes different kind of risks for the user.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..

Jag har undersökt hur rehabiliteringsträdgårdar ser ut på ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringsträdgårdar såsom alla trädgårdar består av många olika element har jag valt att börja utifrån och in genom att inriktat mig på trädgårdarnas inramning och ingång. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i ämnet för att ge en bakgrund. Här har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringsträdgårdar från romartiden fram till våra dagar. Litteraturstudien behandlar även några av de mer betydande teorierna inom området, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.