SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen.

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

Ten years ago the public computers with Internet access were introduced in the public libraries. The purpose of the public computers was to give the possibility of searching information. Along with the Internet came also communication media like chat and e-mail. This type of communication was a new function for the libraries and the reactions among the librarians were mixed. It has been a source of big frustration and attempts to block it has not succeeded.

SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för ungdomarna i planeringen.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Arbetet handlar om hur växter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnärliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med växter och ljus där alla beståndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i två gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Frågeställningarna tar upp platsens betydelse, ståndort och växtval, vilka andra komponenter som krävs förutom växter och ljus, vilken hänsyn som måste tas till uppdragsgivarna och till användarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man ställs inför samt hur man med både växter och ljus kan förstärka dynamiken i gestaltningarna. Syftet är att ge en så heltäckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pågående genomförandet av verket.

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.

Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på förändring. Tanken är att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.