Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

I denna studie är syftet att undersöka de språkliga strategier lärosätenanvänder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer från lärosäten runtom i Sverige är först ochfrämst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket är ensituation svenska lärosäten står inför, och reklam är närasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgångspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg används för att undersöka både retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstärka analysen av dessa strategierundersöks även bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare.

Alla företag i dagens samhälle strävar efter att utveckla sin verksamhet för att hela tiden hålla jämna steg med konkurrenterna. Siktar företaget på att vara bland de främsta i branschen måste de inte bara hålla jämna steg med de andra, utan även leda utvecklingen. Det här arbetet har gått ut på att med enkla medel öka Peab byggservice möjligheter att vara bland de främsta. Fokus har legat på att ta fram underlag som kan förenkla dels dokumenteringen av material, maskiner och arbetade timmar, men också hanteringen av släpvagnar. Det har även tagits fram tekniska hjälpmedel samt att förrådsområdet inom byggservice har organiserats.

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rättspsykiatrisk vård. När tvångsvård är aktuellt för psykiskt störda lagöverträdare ges vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Många patienter inom den rättspsykiatriska vården har uttalade funktionsnedsättningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlägga och åtgärda. Tidigare internationell forskning pekar på att arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin kan påverkas av den specifika säkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna användes sig av är kvalitativ.

SammanfattningUddeholm AB är en världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål med ca 3 500 anställda världen över.Under de närmaste åren planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hårdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem är att minska utsläppet av kylvatten och ta tillvara på spillvärme från produktionen.Projektet har utförts på Granmelt som är en avdelning under stålverket. Här omvandlas stålskrot till kulor, även kallat granulat. Första steget i processen är att smälta stålskrot.

Fjärrvärmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhällets energieffektivitet och minska vår miljöbelastning med sänkta CO2-emissioner. I Sverige är i dag omkring hälften av alla bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvärmeanläggningar också ökar. Med kraftvärme, avses en anläggning som producerar både fjärrvärme och el.För elproduktion i en kraftvärmeanläggning fungerar det fjärrvärmeanslutna bostadsbeståndet som en kylanläggning och en god avkylning är att föredra både för el- och värmeproduktionens effektivitet. Många genomförda studier under 1990-talet har visat på onödigt höga returtemperaturer i svenska fjärrvärmenät och vikten av en sänkt returtemperatur har betonats och värderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gått trögt. Med detta som utgångspunkt har fokus i detta arbete lagts på möjligheten att sänka returtemperaturen och då mer specifikt på fjärrvärmecentralens funktion och utformning i de fall där fjärrvärme används för ventilationssystemet. Simuleringar och beräkningar har gjorts för att jämföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jämfört med en delvis seriell koppling som medför en lägre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjärrvärmecentralen och utformningen av värmesystemet kan påverka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sänkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stället för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullständigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med återvinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ºC lägre.

I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Huvudmålet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber är ekonomiskt hållbart att tillverka engångspallar till pelletsproduktionens tilltänkta säckningsanläggning i Långasjö, gentemot att köpa in engångspallar från en extern leverantör. Detta gäller då för 30 000 engångspallar om året.Intervjuer togs på Södra timber i Långasjö om vilket virke som var lämpligt från företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brädor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engångspall med måtten 1200x800 mm är en bra lösning då detta är europastandardens mått. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sänka produktionskostnaderna och avsåg då brädor 19x75 och klossvirke 75x75.

Den 4 september 2010 inviger Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum sina första utställningar i lokalerna som är anpassade för museiverksamhet och tillgängliga för besökare. Det är av största vikt att följa byggnadslagsstiftningen när man planerar byggnader och senare bygger dem. Man ska skapa sådana byggnader där människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga har möjlighet att utnyttja lokalerna.  En ombyggnation av ASEAs gamla industribyggnad har resulterats i att man har åstadkommit en tillgänglig och modern museilokal i kvarteret Mimer på Karlsgatan 2 i Västerås. Syftet med detta examensarbete har varit att visa vilka tillgänglighetslösningar som har använts i den nya museibyggnaden på Karlsgatan i Västerås. En litteraturstudie har utförts för att gå igenom de krav som ställs på museer.

Projektet baserades på analyser av Munksjöns sediment. Munksjön är belägen i centrala Jönköping och har under många decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön är så starkt förorenad att den ligger på första plats i Länsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och åtgärder av förorenade områden i Jönköpings län. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, är belägen utanför Munksjö AB som tidigare släppt ut stora mängder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten från papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehåll. Sedimentprovertogs från fyra lokaler i olika områden och djup.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.

Studier har visat att höga bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer.