Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

TV och Radio är två olika medier med många skillnader, men också många likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa två medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosändningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivå och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsställer både en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsändningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krävs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjälp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krävs det att publiken i de båda medierna får en så likvärdigupplevelse, av innehållet, som möjligt.

Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Att framföra kompositioner ur minne kan innebära ett hot eller vara en tillgång för elever som spelar klassiskt piano. Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianopedagoger kan hjälpa elever att utveckla deras verktyg för memorering och framförande utantill, och bidra till att spelet ur minne upplevs av elever som en tillgång. Svar på denna fråga söker jag med mitt framtida yrke i åtanke. Jag har genomfört en enkätundersökning bland pianostudenter vid Musikhögskolan i Piteå för att få en verklighetsförankrad bakgrund till uppsatsen, samt studerat litteratur skriven av pianopedagoger och verksamma konsertpianister från olika länder. Enkätens resultat visar på en klyfta mellan studenternas positiva uppfattning om memorering å ena sidan och brister i deras memoreringsverkstad å andra sidan, vilket resulterar i att de inte längre memorerar sin repertoar.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut.Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas.

Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar.Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet.Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ?Hästriket?. .

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtmusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Gamla filmer är ju kulturhistoria i visuell form och som på något sätt måste bevaras, förvaras rätt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att få en bättre uppfattning om i vilken utsträckning gamla filmer tillgängliggörs vid länsmuseer och institutioner i Sverige.Därmed också undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att få ett svar på dessa frågor, utfördes en enkätundersökning där lämpliga enkätfrågor skickades till länsmuseichefer, bild samt filmansvariga på 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att några få museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I många fall lämnar man efterbearbetningen till någon utomstående eller accepterar de DVD-kopior man får från Filmarkivet i Grängesberg. Detta är helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.Få gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, från gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, på hur de tillgängliggör sitt material.Upphovsrätten kan många gånger begränsa tillgängligheten på ett existerande filmmaterial..

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

I denna uppsats ställs begreppen interaktivitet och deltagande mot en modern webbplats med fokus på underhållning och populärkultur. Uppsatsen syftar till att svara på vilken form av interaktivitet som går att finna på webbplatsen och hur webbplatsens producenter uppmanar till deltagande genom sitt språk. I fokus är Rooster Teeth Productions webbplats där alla derasproduktioner går att finna. Uppsatsen bygger på forskning om interaktivitet på internet och kopplas till deltagarkultur, fankultur och community. Uppsatsen är en fallstudie på hur nyare internetbaserade produktionsbolag som Rooster Teeth jobbar för att möta sin publik och användarskara.

Syftet med detta självständiga arbete var att undersöka hur fyra sånglärare från tre olika gymnasieskolors estetiska program, inriktning musik, resonerar kring bedömning i kursen Sång 2. Vidare önskade jag ta reda på om de olika lärarna har överensstämmande uppfattningar om vad som är viktigt att lära sig i det centrala innehållet i kursen och om de använder sig av liknande pedagogiska aktiviteter för lärande. Jag ville också undersöka om de har ett gemensamt sånglärarspråk, i termer och begrepp, då de talar om bedömning och musikaliska prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys utbildningsfilosofiska idéer och som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. I studiens resultat framkom att gymnasiesånglärarna önskar tydliggöra innebörden i kunskapskraven tillsammans med både kollegor och elever och därmed utveckla ett gemensamt professionellt språk för termer i sångundervisning, samt säkerställa likvärdig bedömning.