Idag står många äldre byggnader och industriområden tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara på dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi värnar om vårt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger på ämnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat på de lagar och regler som gäller för ombyggnad. Ämnet behandlas både generellt och med en byggnad på Tändsticksområdet i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram där en  kulturhistoriskt intressant byggnad fått ett möjligt användningsområde.Syftet och nyttan med studien är att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet på ett äldre industriområde. Målet med detta arbete är att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ändrad verksamhet.Den första frågeställningen som besvaras under projektets gång är hur ett äldre industriområde kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken.

I ett samhälle som strävar efter en mer hållbar utveckling måste vi minska vår förbrukning av energi i hela samhället. Fastighetssektorn står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och när vi avser att bygga mer energisnåla byggnader är lufttätheten en viktig fråga att ta hänsyn till. Även om energiförbrukningen är det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttäthet finns det många fler goda skäl. I en byggnad med god lufttäthet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbättras och byggnadens ljudisolering blir bättre. I det här examensarbetet har en fallstudie genomförts där ett antal olika detaljer har testats för att se vilken påverkan de har för byggnadens lufttäthet.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.Handledare: Eva- Lotta Frid.Examinator: Malin Nilsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program.

Titel: Arenans förändrade roll ? från Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för ett helhetstänkande när det gäller utveckling av moderna idrottsarenor. Härvid används aspekterna kommun/samhälle, publik, evenemang och näringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primärt på erfarenheter från tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig på fem strategisk utvalda arenor. Frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns när det gäller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhälle, publik, näringsliv och evenemang för betydelse för förståelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen är en jämförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

Barnfilmen har länge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk påverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frågor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sådan fråga är, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen åskådare. Med tanke på att motsvarande problema¬tik har dragit till sig många barnlitteraturforskares intresse, är det märkligt att en liknande omsorg inte har uppstått inom barnfilmstudier.Mot denna bakgrund, är denna studies syfte att utforska några samtida animerade barnfilmtexter för att förstå hur de relaterar sig till en tilltänkt publik. Filmerna i fokus är Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Ber¬geon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005).

Stockholm växer och det kräver i sin tur nya bostäder. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker på nya sätt förtäta och förbättra staden konstant.Fastigheten Gulbetan är centralt belägen på Södermalm i anslutning till Ringvägen och Vitabergsparken. Idag används platsen till parkering och återvinning vilket gör att platsen är dyster och inte fyller sin fulla potential.Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende på plan 1-2 och bostäder på plan 3-7. Även ett gångstråk skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken.Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av Ringvägen, med en stilren byggnad som står sig i tiden..

Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har säkert någon gång ställt sig frågan ?är denna utgift direkt avdragsgill eller måste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets näringsverksamhet. Om utgiften däremot utgör ombyggnad ska den istället aktiveras. Då avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 år, kan detta innebära en långsam kostnadsföring.

opera byggnad, innergård,betong , schakt, genomsiktlig, mesh, grid.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.