Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.