Sök:

Sökresultat:

1149 Uppsatser om Psykosociala mervärden - Sida 62 av 77

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Stöd till en cancerpatients nÀrstÄende : NÀrstÄendes önskemÄl

?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.

Ingen ska vara en i mÀngden : Fem lÀrare om individens lÀrande.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

MÀns sexuella hÀlsa efter allogen stamcellstransplantation

Allogen SCT, kan ge biverkningar pÄ mÀns sexuella hÀlsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador pÄ genitalierna och sexuell dysfunktion men Àven psykiska pÄfrestningarna frÄn grundsjukdomen och behandlingen kan pÄverka patienternas sexuella hÀlsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket vÀlbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgÄtt allogen STC, för att ta reda pÄ hur patienternas vÀlbefinnande pÄverkades under ett Är efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hÀlsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hÀlsa som dokumenterats i patientjournaler hos mÀn under det första Äret efter genomgÄngen allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

HÀstunderstödd terapi som behandlingsform vid neurologiska sjukdomar: Effekt pÄ grovmotorik och livskvalitet

HĂ€stunderstödd terapi Ă€r en behandlingsmetod som baseras pĂ„ att hĂ€stens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och sĂ„ledes pĂ„verkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna pĂ„verkas av hĂ€stunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försĂ€mrad grovmotorisk förmĂ„ga och livskvalitet och Ă€r dĂ€rför i behov av en helhetlig behandling med effekter pĂ„ bĂ„de fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hĂ€stunderstödd terapi pĂ„ grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Ungdomar medbeteendeproblematik : En integrativ litteraturöversikt ominstitutionsbehandling dygnet runt

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhÄlls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhÀndertagna ungdomar med svÄr psykosocial problematik, som Àr placerade pÄ institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlÀgga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som föresprÄkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hÀnger samman med de komponenter som föresprÄkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien Àr utformad som en integrativ litteraturöversikt dÀr tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanstÀlls för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Av studiens resultat framgÄr att behandlingsprogram baserat pÄ kognitiva och beteendeinriktade teorier framstÄr som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

En organisation i förÀndringens tid : En studie om polisens psykosociala arbetsmiljö

Att arbeta som polis innebÀr att stÀllas inför en mÀngd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. SamhÀllsklimatet blir allt tuffare och med det Àven polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nÀstan vad som helst, trots det Àr Àven poliser mÀnniskor som mÄste ta vara pÄ alla de intryck som inhÀmtas. Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att kartlÀgga polisens arbete med arbetsmiljöfrÄgor, gÀllande vad som pÄverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I vÄran teoridel som utgÄr ifrÄn Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkÀtundersökning.

Mellanchef, en position mellan mÄnga intressenter : En kvalitativ studie om mellanchefernas position inom Àldreomsorgen och deras upplevelser av det.

Syftet med studien var att utifrÄn ambulanssjuksköterskors berÀttelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhÀndertagande och hur fysiska och psykosociala omstÀndigheter kan pÄverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har pÄverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor pÄ en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frÄgor och insamlat material analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att kÀnna stöd pÄ arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Korrigering av hemodialyspatienters torrvikt med vÀgledning av bioimpedansspektroskopi

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

"Man kan inte vara Àlskad av alla" : - En kvalitativ studie om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade i tvÄ teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras förÀldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer och stödja familjens egna resurser.

Att leva med psoriasis: En litteraturstudie

Psoriasis Àr en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling gÄr ut pÄ att lindra patientens besvÀr men gÄr inte helt att bota. Dagens samhÀlle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan kÀnna sig annorlunda pÄ grund av den förÀndrade huden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie utifrÄn Axelsson (2008).

KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INF?R PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Drama som pedagogisk metod : En undersökning om hur och om man genom drama kan stÀrka barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och trygghet.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Socialförvaltningens systematiska arbetsmijöarbete: enheten funktionshindrade

Sedan mitten av 90-talet har antalet sjukdagar kopplade till anmÀlda fall av arbetssjukdom orsakad av belastningsfaktorer samt sociala och organisatoriska faktorer ökat dramatiskt. Allt fler fÄr problem i arbetet pÄ grund av stress eller andra psykiska pÄfrestningar. Under Ären 2004?2006 prioriterar Arbetsmiljöverket insatser mot branscher med stora arbetsmiljöproblem sÄ som omsorg och sociala tjÀnster. Syftet med denna studie var att kartlÀgga socialförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete inom en enhet för att sedan kunna utveckla ett arbetsmiljöledningssystem som skulle kunna implementeras i förvaltningen och leda till förbÀttrat arbetsmiljöarbete.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->