Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör åt trafikföretag som har tidsbegränsade avtal. Trafikföretagen får dessa avtal genom upphandlingar. Det innebär att busschaufförernas anställningsförhållanden är ganska osäkra. När avtalstiden går ut är det stor risk för att de blir uppsagda. Därför är syftet att undersöka om denna osäkerhet påverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet.

Det blir allt vanligare att effektivisera företag i syfte att uppnå en ökad flexibilitet och anpassning till samhället. I och med de förändringar som genomförs på företagen förväntas individen att vara flexibel och anpassa sig därefter. Skanska som är ett byggföretag har gjort en stor förändring i arbetssättet på sitt huvudkontor i Stockholm. Denna studie undersöker hur förändringen gått till, och hur medarbetarna på företaget upplever den psykosociala arbetsmiljön i samband med detta utifrån olika faktorer.Utgångspunkten i denna studie är den psykosociala arbetsmiljö och den förändring av arbetssätt som utförts på företaget. Det intressanta är att se hur dessa samverkar och hur individerna på företaget upplever sin nya arbetsplats.

   SammanfattningBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie.

Den psykosociala hälsan bland Sveriges befolkning blir allt sämre. Undersökningar visar att mellan femton och fyrtio procent av befolkningen lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet. Den största ökningen har skett i yngre åldrar med i stort sett fördubblade andelar. Då skolan utgör en central plats i barns och ungdomars liv är det viktigt att den är välfungerande och arbetar för att främja elevernas hälsa. Syftet med studien var undersöka hur eleverna på en skola i Helsingborgs stad upplevde sin skolmiljö i relation till sin psykosociala hälsa samt om skolans hälsofrämjande arbete påverkade elevernas upplevelse av hälsa i positiv riktning.Datainsamling har skett genom enkäter till alla elever i årskurs 4 ? 9.

Arbetsmarknadens förändring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrågar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste åren har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anställda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanställda känner en lägre arbets-tillfredsställelse än andra anställda. Eftersom bemanningsanställda i Sverige generellt har bättre anställningsförhållanden än anställda i andra länder kan utländska studier inte enkelt överföras till svenska förhållanden.Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsställelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund används för att utvärdera den psykosociala arbetsmiljön.

Frösunda LSS i Göteborg är ett privat assistansbolag som sysslar med rekrytering av assistenter till personer med någon typ av funktionsnedsättning. Företaget har som många andra företag inom branschen problem med hög personalomsättning. Frösunda har sedan länge haft en hypotes kring sambandet mellan dålig arbetsmiljö och den höga personalomsättningen. Denna studie har som syfte att belysa assisternas arbetsmiljö inom Frösunda, detta för att möjliggöra en analys kring kopplingen mellan arbetsmiljön och den höga personalomsättningen.För att skapa förståelse för de arbetsmiljöproblem som lyfts fram har jag använt mig av att Work-life-balance, krav-kontroll-strödmodellen och begrepp inom arbetsmiljö som möjliggör en förståelse för hur olika problem kan bidra till en dålig psykosocial arbetsmiljö. Jag har dessutom lyft fram forskning som diskuterar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för personalomsättning.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes på ett särskilt boende i en norrländsk kommun. För att uppnå syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktär och frågeställningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestämmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns när det gäller karriär och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte är arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vårdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrågorna har använts.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.