BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

This bachelor's thesis is a study of operative approach and attitude to espaliered fruit trees in home gardens. Through qualitative interviews the informants give their view of problems which might arise, and to some extent how the problems can be solved. In addition, which benefit can be obtained from growing these different types of trained trees and for whom they might be suitable. Thematic analyses were used to find themes and patterns for deeper understanding. The conclusion was that these kinds of trees would be beneficial to use to a greater extent than is done today you can use more species and varieties, fit more trees in a small garden, and enhance the trees esthetical appearance.

   Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män i åldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer än 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvårar dessa mäns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos män med testikelcancer. En litteraturstudie grundad på kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi såg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlägga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna på en produktionsavdelning med fokus på vad som skapar hälsa och därigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbättringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på den nämnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det råder ett öppet klimat på företaget med en stark sammanhållning arbetskamraterna sinsemellan och en utpräglad vi-känsla inom arbetsgruppen, men att det krävs förändringar både vad gäller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och påverkan av sin egen arbetssituation.

En manifestation som ägde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utsträckning säger upp sig från arbetsplatsen, bland annat på grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i många fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistånd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvärsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som mätte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien påvisade att var fjärde respondent under rådande förhållanden inte skulle vilja arbeta kvar på sin arbetsplats om ett år.

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utvecklingbörjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola.

I denna undersökning har vi studerat hur väl avslappningsövningar kan bidra till ett förbättrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta många begrepp har vi begränsat vår undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i år 4. Vi kan i vår undersökning se en liten förbättring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet är en förutsättning för förbättrade relationer, som i sin tur leder till ett förbättrat klassrumsklimat.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Syftet med examensarbetet var att kartlägga och analysera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Norrköpings brandförsvar. Det övergripande målet var att identifiera behov och förutsättningar vid brandförsvaret och utifrån dessa arbeta fram förslag på åtgärder för utveckling. Ett mål var också att särskilt beakta brandförsvarets arbete med frågor av psykosocial karaktär. Arbetet inleddes med att upprätta en teoretisk referensram över regelverk, forskning och erfarenheter inom arbetsmiljöområdet. Parallellt genomfördes en förstudie vid Norrköpings brandförsvar där information om verksamheten samlades in.