Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är:Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011?Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken?Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen.Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Tidigare studier på psykosociala arbetsförhållanden på callcenter i Sverige har visat att det förekommer både fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Emellertid har föregående studier varit kvantitativa undersökningar där enkäter och likartade metoder brukats som datainsamlingsmetod. Denna studie har som syfte att urskilja nyanser i och komma nära subjektets individuella upplevelse kring dennes psykosociala arbetsförhållande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med både manliga och kvinnliga operatörer och anställda vid skilda callcenterföretag. Operatörerna beskriver i intervjuerna sitt upplevda psykosociala arbetsförhållande och vad de upplever psykiskt påfrestande i sin roll som callcenteroperatör.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på en operatörsavdelning inom ett säkerhetsföretag, samt utifrån erhållna resultat ge rekommendationer om hur arbetsmiljön skulle kunna förbättras. Frågeställningar som skulle besvaras var: Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön? Vad kan organisationen göra för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna? Studien genomfördes på uppdrag av ett svenskt säkerhetsföretag. Metoderna som användes var enkät samt intervju. Samtliga tio medarbetare på avdelningen besvarade enkäten och fem av dem intervjuades.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

 Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.