Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är Psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är:Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011?Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken?Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen.Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Tidigare studier på psykosociala arbetsförhållanden på callcenter i Sverige har visat att det förekommer både fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Emellertid har föregående studier varit kvantitativa undersökningar där enkäter och likartade metoder brukats som datainsamlingsmetod. Denna studie har som syfte att urskilja nyanser i och komma nära subjektets individuella upplevelse kring dennes psykosociala arbetsförhållande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med både manliga och kvinnliga operatörer och anställda vid skilda callcenterföretag. Operatörerna beskriver i intervjuerna sitt upplevda psykosociala arbetsförhållande och vad de upplever psykiskt påfrestande i sin roll som callcenteroperatör.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på en operatörsavdelning inom ett säkerhetsföretag, samt utifrån erhållna resultat ge rekommendationer om hur arbetsmiljön skulle kunna förbättras. Frågeställningar som skulle besvaras var: Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön? Vad kan organisationen göra för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna? Studien genomfördes på uppdrag av ett svenskt säkerhetsföretag. Metoderna som användes var enkät samt intervju. Samtliga tio medarbetare på avdelningen besvarade enkäten och fem av dem intervjuades.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

 Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra.

Arbetsmiljö är ?summan? av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrån.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av avund, såväl att avundas som att bli avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av avund.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter.

Sömnstörningar är ett vanligt problem som många människor är drabbade av. I omvårdnadsarbetet kommer sjuksköterskor att komma i kontakt med människor med sömnstörningar av olika slag. Det är därför viktigt att ha en förståelse och kunskap om bakomliggande faktorer till detta. Då många människor även lider av psykosociala tillstånd som exempelvis depression och ångest ville vi belysa sambandet mellan dessa tillstånd och sömnstörningar och även få en inblick i hur individernas vardag blir påverkad av sömnstörningar. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt med relevant litteratur inom ämnesområdet.