Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Restaurangen Knäppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med användbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. Användbarhet innebär att ett system är ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande. Förutom beställarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Bakgrund: Tidigare studier visar att när någon blir allvarligt sjuk påverkar det hela familjen. Familjefokuserad vård innebär att de som är viktiga i patientens liv inkluderas i vården. Få studier har med en djupare förståelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på åtta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lämplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.