Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Bakgrund: Patienter och närstående som befinner sig på en akutmottagning har ofta gått igenom en första kritiska bedömning, där miljön kan vara rörig och patienterna ibland är svårt sjuka. Arbetsbelastningen på sjuksköterskan har de senaste åren ökat, med ett ökat patienttryck och högre krav på medicinsk-teknisk kompetens. Sjuksköterskan måste inneha kunskaper inom såväl omvårdnad som medicin, för att patienter och närstående ska uppleva den första kontakten som positiv.Syfte: Att beskriva patienters och närståendes upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar har studerats, analyserats och använts i resultatet. Åtta av artiklarna var kvalitativa, sex av dem var kvantitativa.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Intensivvård är specialiserad och högteknologisk vård där intensivvårdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vårdar patienter med svåra livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot är högt och intensivvårdssjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov. Intensivvårdsverksamheten pågår dygnet runt varför roterande treskiftsarbete är vanligt. Syftet m,ed studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod genomfördes med tolv intensivvårdssjuksköterskor på tre olika sjukhus i Sverige.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde även med andra tjänster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta så uppstod det ett behov av att skapa säkra och pålitliga nätverk mellan datorerna samt konstruera säkra lagringsplatser för data. Den finns många produkter och tjänster på marknaden vars syfte är att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning så måste man veta vad företaget har för behov, vad som redan är implementerat och vilka tjänster som i dagsläget utnyttjas.Denna rapport är resultatet av en analys och även implementeringen av ett nytt system..

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnaskrav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov.Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning.