Bakgrund: VÄrdmiljön pÄ sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus pÄ patienten har skiftat frÄn subjekt till objekt, för att Äter gÄ mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vÄrdmiljön har de senaste Ären ökat. Problem: Patienterna inneliggande pÄ sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor pÄ sjukhus har lite kunskap om hur vÄrdmiljön pÄverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv.

Bakgrund: SmÀrta Àr inte bara fysiologiska mekanismer utan smÀrtan pÄverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av lÄngvarig kronisk smÀrta Àr vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjÀlp av tidig identifiering och behandling av smÀrta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smÀrta i livets slutskede.Metod: Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa mÀnniskans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av Lundman & HÀllgren-Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt tvÄ underkategorier om patienters upplevelser av smÀrta i livets slutskede. Huvudkategorierna Àr: Att leva med smÀrta, Tankar om döden i samband med smÀrta samt VÄrden och vÄrdandets pÄverkan pÄ patienters smÀrtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smÀrta i livets slut hade likartade tankar om sin smÀrtupplevelse, smÀrtproblematik, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt det palliativa vÄrdandet.

 To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126).

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

?En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, utan Àven patientens nÀrstÄende. Cancersjukdomen kan innebÀra stora förÀndringar i vardagen för de inblandade, bÄde psykosociala och praktiska. Hos nÀrstÄende uppstÄr behov som kanske inte helt och hÄllet tillfredstÀlls pÄ grund av den patientfokuserade vÄrden. Syftet var att undersöka vilket stöd nÀrstÄende till en cancersjuk patient önskar.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Allogen SCT, kan ge biverkningar pÄ mÀns sexuella hÀlsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador pÄ genitalierna och sexuell dysfunktion men Àven psykiska pÄfrestningarna frÄn grundsjukdomen och behandlingen kan pÄverka patienternas sexuella hÀlsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket vÀlbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgÄtt allogen STC, för att ta reda pÄ hur patienternas vÀlbefinnande pÄverkades under ett Är efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hÀlsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hÀlsa som dokumenterats i patientjournaler hos mÀn under det första Äret efter genomgÄngen allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

HĂ€stunderstödd terapi Ă€r en behandlingsmetod som baseras pĂ„ att hĂ€stens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och sĂ„ledes pĂ„verkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna pĂ„verkas av hĂ€stunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försĂ€mrad grovmotorisk förmĂ„ga och livskvalitet och Ă€r dĂ€rför i behov av en helhetlig behandling med effekter pĂ„ bĂ„de fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hĂ€stunderstödd terapi pĂ„ grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhÄlls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhÀndertagna ungdomar med svÄr psykosocial problematik, som Àr placerade pÄ institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlÀgga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som föresprÄkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hÀnger samman med de komponenter som föresprÄkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien Àr utformad som en integrativ litteraturöversikt dÀr tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanstÀlls för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Av studiens resultat framgÄr att behandlingsprogram baserat pÄ kognitiva och beteendeinriktade teorier framstÄr som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Att arbeta som polis innebÀr att stÀllas inför en mÀngd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. SamhÀllsklimatet blir allt tuffare och med det Àven polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nÀstan vad som helst, trots det Àr Àven poliser mÀnniskor som mÄste ta vara pÄ alla de intryck som inhÀmtas. Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att kartlÀgga polisens arbete med arbetsmiljöfrÄgor, gÀllande vad som pÄverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I vÄran teoridel som utgÄr ifrÄn Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkÀtundersökning.

Syftet med studien var att utifrÄn ambulanssjuksköterskors berÀttelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhÀndertagande och hur fysiska och psykosociala omstÀndigheter kan pÄverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har pÄverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor pÄ en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frÄgor och insamlat material analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att kÀnna stöd pÄ arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade i tvÄ teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras förÀldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer och stödja familjens egna resurser.

Psoriasis Àr en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling gÄr ut pÄ att lindra patientens besvÀr men gÄr inte helt att bota. Dagens samhÀlle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan kÀnna sig annorlunda pÄ grund av den förÀndrade huden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie utifrÄn Axelsson (2008).