Den här uppsatsen mål är att undersöka om ekonomiska sanktioner är ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfärdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner är ineffektiva och kostsamma och går därefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras är den psykologiska påverkan som sanktioner har på en inhemsk motståndrörelse för att visa omvärldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande åtgärder, men inte uppfyller sina mål utan hård bevakning..

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Bakgrund: Varje år föds 1 % av alla barn i Sverige med medfött hjärtfel. Barnet med denna diagnos och dess föräldrar är i stort behov av omvårdnad. Viktiga komponenter i denna omvårdnad är stöd och uppmuntran, information på rätt nivå för mottagaren och att frågor blir besvarade. Föräldrar till barn med medfött hjärtfel lider i större mån än andra föräldrar av någon form av psykosocial stress eller ångest relaterat till barnets diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med medfödda hjärtfel.

The meaning of the concept of psychosocial treatment is ambiguous. The purpose of this study was to examine how professionals within some care institutions, which provide methadone, buprenorphine or naloxone treatment, regard and carry out the psychosocial features of such treatment. Central issues discussed were; how personnel approach the psychosocial features of the treatment, what personnel regard as a focus in the psychosocial treatment, what conditions personnel consider affect treatment positively in order for it to be successful and how personnel see the relation between the medical and psychosocial features of the treatment. The method used was interviews with nine professionals in six qualitative interviews. The theoretical perspectives and concepts used in our analysis were; the theory of biological dependence, an organizational perspective, Prochaska and DiClemente's Stages of Change Model, the concept of individual reality and the concept of marginal conflict.Results show that the conditions most important for successful treatment are; that the patient has a place to live, an occupation, motivation, that the patient take responsibility for his/hers progress and have realistic expectations about the effects of the medicine.

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendensergällande studenter och vilken typ av reklam de anser varabäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varitåterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom färg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del är den som först läggs märke till om någon,därav är det också i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syftet med denna studie var att samla in information som kunde ge en bild av den organisatoriska situationen i Försvarsmaktens helikopterorganisation i ljuset av de förändringar organisationen genomgått sedan 1998 och de allvarliga haverier som följt efter dessa förändringar. Ett tillämpat syfte var att denna bild skulle ligga till grund för en förståelse och diskussion av flygsäkerhetsläget inom helikopterorganisationen i synnerhet och inom Försvarsmaktens flygverksamhet i allmänhet. Som ett led i processen var syftet att undersöka säkerhetskulturen, organisationsklimatet och den psykosociala arbetsmiljön genom att jämföra ett helikopterförband och ett stridsflygplansförband inom Försvarsmakten. I studien ingick sådan personal som kom i personlig kontakt med den direkta flygsäkerheten vid respektive förband, såsom flygförare, tekniker, spanare/navigatörer och operatörer/ytbärgare. En enkät delades ut till 125 personer vid de två förbanden.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott..