Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

I dag anvÀnds styrketrÀning som behandlingsform för olika mÄlgrupper inom fysioterapin. Utformningen av styrketrÀningsinterventioner varierar gÀllande upplÀgg av antal set, repetitioner och belastning. Studiens syfte var att undersöka hur styrketrÀning anvÀndes inom fysioterapeutisk rehabilitering och med vilka resultat. 18 kliniska studier innehÄllande styrketrÀningsinterventioner inkluderades. Studierna granskades och poÀngsattes enligt PEDros skala.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vÄrd, information och rehabilitering efter stroke. FrÄgestÀllningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gÀllande omvÄrdnad och rehabilitering, vad de vÀrdesÀtter inom dessa omrÄden samt om patienter anser att de fÄtt tillfredstÀllande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrÄn fenomenologisk ansats för att sammanstÀlla vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke Àr ett samlingsnamn för infarkt i hjÀrnan och Àr en av vÄra stora folksjukdomar i Sverige.

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse grön miljö har för neurologisk rehabilitering i form av en diagnoskurs ur ett behandlarperspektiv. Studien Àr gjord mot bakgrund att diagnoskurser Àr en viktig del inom neurologisk rehabilitering för att öka patienters sjÀlvtillit, dÀr den gröna miljöns pÄverkan inte Àr klarlagd. Ett multimodalt team bestÄende av sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog och tvÄ rehabassistenter har genomfört en diagnoskurs för patienter med multipel skleros i valfri grön miljö och dÀrefter intervjuats genom semisstrukturerad intervju. Resultatet visar att aktiviteter och vistelse i grön miljö ger nya möjligheter i form av andra aktiviteter, delaktighet i gruppen, ökad kÀnsla av pigghet och ett bÀttre samtalsklimat. Det behandlande teamet ser Àven möjligheter att anvÀnda den gröna miljön som ytterligare ett verktyg utifrÄn de olika professionerna.

RÀttspsykiatriska patienter Àr en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för vÄld. Denna studies syfte var att jÀmföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 pÄ kvinnor respektive mÀn vÄrdade vid RÀttspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för vÄld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 mÀn varav majoriteten vÄrdades enligt LRV. Data samlades in frÄn journaler, rÀttspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrÄn variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vÄrdare som arbetar pÄ privat drivna gruppbostÀder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar pÄ gruppbostÀderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlÄsningsproblematiken, hur omfattande den Àr och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlÄst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Att anvÀnda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering Àr ett relativt nytt medel som det finns begrÀnsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva till vilket ÀndamÄl virtuella tv- och dataspel anvÀnds inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod i uppsatsen. De databaser som anvÀnts Àr Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som anvÀnts Àr virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga hur studie- och yrkesvÀglednings-situationen ser ut för intagna pÄ kriminalvÄrdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvÀgledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vÀgledningsbehov inom om-rÄdet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet Àr att bidra med ny kunskap dÄ vi inte finner tidigare nationell forskning inom omrÄdet. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvÀgledningen Àr orga-niserad pÄ kriminalvÄrdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvÀgledning, rehabilitering och kriminalvÄrdens rehabilitering. UtifrÄn resultatet ansÄgs studie- och yrkesvÀgledning som en naturlig del av kriminalvÄrdens rehabilitering. Resultatet pekar Àven pÄ att existerande studie- och yrkesvÀgledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning om hur trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trÀdgÄrd kan utformas och anvÀndas som terapi för personer som Àr, eller Àr pÄ vÀg att bli, lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Det framkommer att positiva effekter sÄsom ökat vÀlbefinnande, en kÀnsla av trygghet och meningsfullhet kan erhÄllas genom rehabilitering i en trÀdgÄrd. För att trÀdgÄrden ska fungera som rehabilitering behövs en genomtÀnkt utformning dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om mÄlgruppen.

Antalet lÄngtidssjukskrivna i samhÀllet har ökat kraftigt under det senaste Ärtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lÄng sjukskrivning Àr lÄg. Mot bakgrund av detta Àr det av stor vikt, sÄvÀl ur ett samhÀlleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vÀgar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjÀlp av rehabilitering genom en sÄ kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebÀr det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras vÀg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen Àr kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgÄtt arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Betydelsen av kognitivt och beteendemÀssigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kÀnda sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ enkÀtdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka Àven skiljer sig Ät avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar pÄ frÄgan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanstÀllda som Àr lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av mental ohÀlsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras dÀrför som ett projekt dÀr de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjÀlp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar pÄ brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror pÄ en ojÀmnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn pÄ sjukskrivning, mental ohÀlsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever dÀrför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gÀller detta de sjukskrivna sjÀlva som kÀnner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvÀrrar och försvÄrar deras aktiva vÀg tillbaka till arbete och lÄngsiktig hÀlsa..