En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem vÄrdcentraler i Stockholms lÀn dÀr syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förÀndrats sedan införandet av VÄrdval Stockholm. Jag ville ocksÄ undersöka hur de i sÄdana fall upplevde att det har förÀndrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende pÄ i vilket socioekonomiskt omrÄde de arbetar inom samt hur förÀndringarna skiljer sig frÄn effekter av tidigare vÄrdreformer. Eftersom VÄrdvalsreformen infördes i Ärsskiftet 2007/2008 finns det knappt nÄgon forskning om denna reform och dÀrför skulle den hÀr studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom vÀlfÀrdstjÀnsteomrÄdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem pÄ sjukvÄrdens arbetsmiljö. Resultaten av den hÀr studien visar att pÄ alla vÄrdenheter upplever respondenterna en förÀndring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av VÄrdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling Ät det sÀmre, men förÀndringen Àr olika stor pÄ de olika vÄrdenheterna.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur vÄrdpersonalen inom sÀrskilt boende resonerar kring Àldres aktiviteter utifrÄn ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, dÀr totalt trettioÄtta personer deltog, fördelade pÄ fem olika geografiska omrÄden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade pÄ komplexiteten betrÀffande vad som hindrar eller frÀmjar Àldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?Àldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

En studie av resursutnyttjande, mĂ„lstyrning och motstĂ„nd inom omrĂ„det Rehabilitering och kliniken Reumatologen pĂ„ Universitetsjukhuset Örebro.Respondenter pĂ„ fyra olika organisatoriska nivĂ„er intervjuades..

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mÄl Àr att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till mÀn diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala mÄlgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades pÄ fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: InnehÄllsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?InnehÄll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade Àven ett antal subkategorier. Tillsammans ÄskÄdliggjorde kategorierna vad mÀn med prostatacancer ansÄg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehÄlla samt hur den kan presenteras.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus pĂ„ vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgrĂ€nsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vĂ„rt empiriska material har vi framförallt utgĂ„tt frĂ„n Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vĂ„rdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har anvĂ€nts som teoretisk utgĂ„ngspunkt. Vidare har vi jĂ€mfört vĂ„ra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.

FrÀmre korsbandet Àr det ligament som oftast total rupturerar i knÀet. Skada orsakar smÀrta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmÄga. För att ÄtergÄ till normal funktionell nivÄ Àr Äteruppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter frÀmre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

FrÀmre korsbandet Àr det ligament som oftast total rupturerar i knÀet. Skada orsakar smÀrta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmÄga. För att ÄtergÄ till normal funktionell nivÄ Àr Äteruppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter frÀmre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lÀrande pÄ arbetsplatsen och den psykosociala hÀlsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar hÀlsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i omrÄdet analyseras och diskuteras. Slutsatser om lÀrandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulÀrt ursprung, och Àr en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i vÀrlden. Den drabbade lider ofta av kvarstÄende funktionshinder som kan pÄverka hÀlsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. HÀlsa bör dÀrför mÀtas post-stroke för att utvÀrdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvÄrdspersonalen en viktig roll..

Artros, Àven kallat osteoartrit (OA) Àr en degenerativ ledsjukdom som ger förÀndring i brosk med pÄlagringar i omgivande benvÀvnad som följd. En hund som drabbats av OA har ofta kliniska tecken pÄ smÀrta och nedsatt funktion i rörelseapparaten. Det Àr en vanligt förekommande sjukdom bland hundar. Om inte rÀtt behandling sÀtts in utsÀtts djuret för onödigt lidande. Det Àr viktigt att ha en multimodal behandlingsplan vid OA samt att individanpassa den. Behandlingen syftar till att lindra smÀrta, bibehÄlla funktion och rörlighet i leden, bromsa ned sjukdomens hÀndelseförlopp samt att hunden ska kunna ÄtergÄ till en sÄ normal aktivitetsnivÄ som möjligt.

För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter förvÀrvad hjÀrnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frÄgeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svÄrigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.