Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och meningsfullhet och kärlek.

Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den läkemedelsassisterade opiatvården, utfärdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av särskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhållsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nätverkets stöd, har ungefär lika stor påverkan på bedömningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hälsa, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstämningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, ålder, befattning och arbetstidsförläggning. Motionsgrad utgjorde således både beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkät till 300 medarbetare på ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hälsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lägre stress gav lägre sjukfrånvaro.

Aims The aim of this study was to investigate how personnel within food control are regarded from different perspectives and to find the answers to the sub questions:- what is included in the profession of food control?- what are the requirements for personnel within the profession of food control?- how is the profession perceived from different perspectives?- how do personnel within the profession of food control estimate their psycho social working conditions?Method The study included 68 individuals (34 female and 34 male) and was conducted via observations, web-based surveys and survey-based interviews. Conclusion - The study was feasible.- The overall goal of the study as well as the research questions were answered to and contributed to clarify what is included in the profession of food control. - Quality measures should be implemented to greater extent within the development of the national food control system..

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

Syftet med arbetet var att försöka få en föreställning om hur en förändring påverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, främst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. Målgruppen var de butikskassörskor som numera även hanterar postärenden. En enkätundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnå syftet. Respondenterna i studien är verksamma i en och samma butik. Enkäterna besvarades dock även av respondenter i en annan butik med traditionell näringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Syftet med föreliggande arbete var att få en djupare förståelse för några invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke på hälsa och sociala relationer. Sju kvinnor som härstammar från Balkanområdet i åldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 år. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hälsa, socialt nätverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förändrat kvinnornas både fysiska och psykiska hälsa negativt.

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.