Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och anvÀndande av och tillgÀnglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkÀt angÄende sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva anvÀndare av sociala nÀtverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner pÄ nÀtterna, 60,4 %. Samtidigt kÀnde 58,6 % av eleverna oro eller Ängest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivÄn ökade med Älder och var högre hos flickor Àn hos pojkar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka medias pÄverkan pÄ tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frÄgor som jag har valt att anvÀnda mig för att uppnÄ syftet Àr hur media kan pÄverka elevernas synsÀtt pÄ svininfluensan och pÄ vilka sÀtt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstÄ hur media pÄverkar sin publik och hur publiken uppfattar en hÀndelse har jag anvÀnt mig av teorin om sociala representationer. Media Àr en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen nÀr det gÀller hur en individ ska ta stÀllning till en hÀndelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan.

ProvanstÀllning Àr nÄgot som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förÀndring. Men varför anvÀnder ett företag sig av provanstÀllda, hur pÄverkar den nyanstÀllda som har denna anstÀllningsform och vad kan uppstÄ för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur vÄra respondenter ser pÄ provanstÀll-ningar, och andra anstÀllningsformer, samt undersöka om det blir nÄgon förÀndring hos de individer som fÄr en tillsvidareanstÀllning efter att de ha haft en provanstÀllning.Uppsatsen empiri baseras pÄ tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anstÀllda som nyligen gÄtt frÄn en provanstÀllning till en tillsvidareanstÀllning samt fyra personer som just nu Àr provanstÀllda.Teori och empiri kring de förÀndringar som skett pÄ den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 Ären redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har Àven anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att nyanstÀllda alltid mÄste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanstÀllning. Det man tittar efter Àr bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Genomslagskraften i de sociala medierna Àr vedertaget stora och spridningen av budskap ÀroÀndlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder Àrenorm. Problematiken ligger i mÀtbarheten, dÄ ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras sÄvÀl pÄ expertnivÄ, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag Àr de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att lÄngsiktigt öka försÀljning genom högre varumÀrkeskÀnnedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg nÀrmare ROI i sociala medier dÄ detkan resultera i lÄngsiktiga intÀkter.Det rÄder dock interna motsÀttningar i mÄnga företag, vilket Àr bekrÀftat bÄde genom insamlad data, forskning samt intervjuer, nÀr det gÀller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Uppsatsens syfte Àr att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nÀtverk och anvÀnda taxonomi pÄ fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad pÄ frÄgestÀllning och syfte och Àr i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nÀtverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. FrÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr sociala nÀtverk och vilka dimensioner Àr centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgÄr frÄn att nÄgon form av vÀrde uppstÄr i sociala nÀtverk och att om sÄ inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hÀmtats frÄn flera discipliner, frÀmst frÄn företagsekonomi och ekonomisk historia men Àven i viss utstrÀckning derivat frÄn forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.