I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

MÄnga av de skador som intrÀffar inom ridsport Àr ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare Àr mÄngfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet Àr ofta en följd av ryttarens kognitiva vÀrdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förstÄelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha rÄkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstÄ hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen pÄverkade deras kognitiva vÀrdering samt (3) förstÄ vilka faktorer som underlÀttade eller försvÄrade vÀgen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer anvÀndes och analysmetoden var holistiskt-innehÄll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var tvÄ ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hÀlsa: biologiska, psykologiska sÄvÀl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie Àr att 1) belysa hur hÀlsa kan frÀmjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hÀlsa som begrepp och dÀrigenom uppmana sjukvÄrden att mer aktivt anvÀnda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hÀlsoaspekter och Àven ett starkt samband hÀlsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie Àr i enlighet med rÄdande teorier som sÀger att mindfulness pÄverkar hÀlsa positivt genom bÀttre verklighetsanpassning och att hÀlsa Àr en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Eftersom övervikt och fetma Àr ett stort problem i dagens samhÀlle Àr det viktigt att forska i hur en framgÄngsrik och hÄllbar viktnedgÄng frammanas. Denna studie syftar till att utforska mÀnniskors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr Self Determination Theory valts som utgÄngspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsstÀlls. Intervjuerna analyserades genom en innehÄllsanalys dÀr koderna var teoristyrda.

Stressade medarbetare kostar pengar, sÀnker produktivitet och bidrar till ohÀlsa. Genom perspektivtagande kan vi Àndra förhÄllningssÀtt till vÄrt psykologiska innehÄll. ?SjÀlvet-som-kontext? ingÄr i ?psykologisk flexibilitet? och innebÀr att ta perspektiv till sitt psykologiska innehÄll. ?Prosocialt hjÀlpbeteende? Àr att ta ett nytt perspektiv till andra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Kunskapen om motiverande faktorer som pÄverkar mÀnniskor till att göra beteendeförÀndringar för att frÀmja hÀlsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar motivationen till livsstilsförÀndring. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tvÄ olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer.

Studiens mÄlgrupp Àr unga vuxna med ADHD-diagnos i Äldersgruppen 18-29 Är. Huvudsyftet Àr att utifrÄn deras erfarenheter och funderingar öka förstÄelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem sÄvÀl som pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av styrkorna i vardagen samt vilken pÄverkan de har pÄ deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse Àr deras erfarenhet av hur samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer anvÀnt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bÀttre kunna anvÀnda sig av dessa. Vidare intresse Àr hur det skulle pÄverka deras sÀtt att se pÄ sig sjÀlva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den hÀr uppsatsen dels vad personen sjÀlv anser sig vara bra pÄ och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han Àr bra pÄ och med begreppet samhÀllets vÀlfÀrdorganisationer sÄ menas socialtjÀnsten, Arbetsförmedlingen samt hÀlso- och sjukvÄrd.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger pÄ enkÀtsvar frÄn 81 medarbetare och 18 cheferfrÄn tvÄ organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa Àr uppförande, rÀttvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. TvÄ av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna nÀr vi testarom det finns skillnader beroende pÄ vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig nÀr vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. NÀr vi jÀmför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag fÄr vi resultat som motsÀger vÄrt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner Àr större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte Àr beroende av varandra utanpÄverkas av olika faktorer.

MÀnniskor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta Àr en förutsÀttning för ett gott socialt vÀlbefinnande. Den hÀr studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala vÀlbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som pÄ olika sÀtt berör det sociala vÀlbefinnandet.