Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anställningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanställda på ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förväntningar på den kommande anställningen samt hur väl förväntningarna stämmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rätt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behålla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att få en bild av företaget och vad en kommande anställning kommer att innebära. Det psykologiska kontraktet är ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förväntningar som den anställde har på utbytesrelationen till organisationen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad.

Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och Psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov på gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll är delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) användes för att undersöka anledningar till att studenter väljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

Då ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik.Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media ? En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som Det Okända.

Syfte ? Att skapa en djupare förståelse för det psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehållsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förståelse för det psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förväntningar inom under pågående program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

Många företag är idag flexibla gällande antalet anställda för att hantera det globaliserade samhällets högre krav på konkurrenskraft. För att undvika de negativa effekterna av personalomsättning är viljan att avsluta sin anställning intressant. Psykologiska kontrakt handlar om förväntningar som finns mellan de olika parterna och som kan påverka viljan att sluta. Ledarskap, arbetstillfredsställelse och engagemang är andra saker som sägs påverka viljan att sluta. Syftet var att öka förståelsen för personalomsättningen inom bevakningsbranschen, genom att finna faktorer som påverkar individens vilja att lämna sin organisation.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Missbruk är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och ett mångfaktoriellt problem. Det som framkommit i tidigare studier är att det finns biologiska, sociala och Psykologiska faktorer som påverkar en människas väg in i ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med pågående eller tidigare drogproblematik utifrån sina livsberättelser beskriver sin väg in i missbruket. Med droger syftar vi i denna uppsats till narkotikaklassade droger. Kvalitativ metod har använts i studien och detta genom ostrukturerade intervjuer med en narrativ utgångspunkt.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och Psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.