Sök:

Sökresultat:

962 Uppsatser om Psykologiska förändringar - Sida 64 av 65

Generation X i mataffÀren : - En kvalitativ studie om upplevelsen av att handla mat

Denna uppsats handlar om Generation X och upplevelsen av att handla mat. Generation X innefattar individer som Àr födda mellan Ären 1961 och 1981. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngre halvan av generationen, det vill sÀga personer födda mellan 1971 och 1981. Generation X framstÀlls som individualister, nÄgot som Àven uttrycker sig konsumtionsmÀssigt. De vÀljer att lÀgga sina pengar dÀr de har sina intresseomrÄden istÀllet för att köpa det som alla andra har.

Socioreligiösa orsaker till neurotiska ochdestruktiva beteende : en teoretisk uppsats om hur psykoanalysen kan vara vÀsentlig för religionssociologin.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende Àr ett psykologiskt fenomen och ofta Àr det den psykologiska vetenskapen som forskar inom Àmnet. Vad som inte fÄr förringas Àr att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det Àr i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer nÀr neurotiska och auktoritÀra personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin sjÀlvutnÀmnda "gudomliga position", tolkning av troslÀra och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Kön i interaktion : Samtalsanalys med fokus pÄ pronomen, egennamn och kategoriseringar i till- och omtal av barn inom förskolan

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.

Barndomen som en metafor : En studie av Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning i psykoanalytisk belysning

I fokus för denna uppsats stÄr barndomens metaforik i tvÄ litterÀra verk, nÀmligen Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen Àr att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förÀndras i litterÀra verk frÄn skilda tider. Metoden bygger pÄ att den jÀmförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners sjÀlsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hÀnger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony frÄn Krusenstjernas berÀttelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel gÄr igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre frÀmlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smÀlter samman med kÀrlek till mÀnskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plÄgor och saknad efter ömhet.

MiljöhÀndelser - sÀlja av eller sitta kvar? : miljöhÀndelser och pÄverkan pÄ aktiekursen

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

FörbÀttringsÄtgÀrder för Carlsbergs pallhantering

I detta projekt presenteras förbÀttringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig frÄn kund. Detta leder till förluster för företaget dÄ företaget tvingas köpa nya pallar dÄ brist uppstÄr. Ett annat problem Àr att det ej finns nÄgot tillförlitligt system för att se hur mÄnga pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det Àr. Uppgiften Àr att identifiera de största problemomrÄdena och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder för dessa. Under projektarbetets gÄng har det framkommit att rutiner för pallhantering finns pÄ de flesta anlÀggningar men att mÄnga av rutinerna ej efterföljs.

MiljöhÀndelser - sÀlja av eller sitta kvar? : En kvantitativ studie kring samband mellan offentliggörande av : miljöhÀndelser och pÄverkan pÄ aktiekursen

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Goodwill - Granskningsproblematik?

År 2002 antogs en förordning inom EU innebĂ€rande att alla börsnoterade bolag i medlemslĂ€nderna frĂ„n och med 1 januari 2005 mĂ„ste upprĂ€tta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förĂ€ndring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstĂ„r vid företagsförvĂ€rv nĂ€r köparen betalar ett överpris för förvĂ€rvet. Goodwill utgörs av vĂ€rdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgĂ„ngar. Det som köparen betalar överpris för Ă€r de immateriella tillgĂ„ngar som inte finns med i det förvĂ€rvade företagets balansrĂ€kning. Dessa immateriella tillgĂ„ngar förvĂ€ntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Offentlig sektor och employer brand - Hur attraherar och behÄller man arbetskraft inom offentlig sektor?

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Tredjepartslogistik i SmÀlteryd En fallstudie med förslag till förbÀttringar

Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk studie om elevernas uppfattningar om undervisning

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsen Àr en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad pÄ elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehÄll och sjÀlvuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte Àr att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte Àr att förstÄ hur undervisningsmetoder pÄverkar elevernas sjÀlvkÀnsla.

Huset : ett livsverk av Liss Eriksson

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

Huset: ett livsverk av Liss Eriksson

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

FörskollÀrarstudenternas arbetsmiljö under verksamhetsförlagd utbildning : En studie med avseende att stÀrka Karlstad kommuns attraktionskraft gentemot den nya generationens förskollÀrare

BakgrundArbetsmarknaden prÀglas av bÄde arbetslöshet och brist pÄ arbetskraft. Det visar sig vara sÄ att det finns en obalans gÀllande efterfrÄgan pÄ olika yrken. Samtidigt som det finns ett överflöd av individer med en sÀrskild kompetens kan det alltsÄ vara brist pÄ individer med en annan kompetens. I VÀrmlands lÀn och Karlstad kommun rÄder det arbetskraftsbrist pÄ förskollÀrare. En utmaning har uttalats vara att utbildade förskollÀrare tar anstÀllning i en annan kommun och i viss mÄn Àven hos privat sektor.

Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med vÀlbefinnandet i fokus

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med vÀlbefinnandet i fokusFörfattare: Ester FardellKurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 897ABSTRACTDenna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det pÄverkar deras psykiskavÀlbefinnande. ForskningsfrÄgorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser pÄ anvÀndningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om deanser att identitetsskapande genom sociala medier har nÄgon koppling till deras vÀlbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar dÀr pÄverkansfaktorer isamhÀllet, generella teorier kring socialt umgÀnge utanför och i sociala medier och hur det Àr att vara ung kvinna idag frÄn ett feministiskt perspektiv i samband med kÀrnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och vÀlbefinnande.Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition dÀr sociala nÀtverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingÄr. En av de grundlÀggande teorier som har anvÀnts som utgÄngspunkt för identitetsbegreppet Àr Eriksons teori om identitet som en process dÀr bÄde tillhörighet och differentiering till andra mÀnniskor Àr viktigt.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->